Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i världen. Endometrios har komplexa symtom och det finns fortfarande stora kunskapsluckor om sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att ha sjukdomen endometrios. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, och 11 resultatartiklar inkluderades och bearbetades. Resultatartiklarna bearbetades genom att resultaten granskades, sammanställdes och kategorier skapades. Resultat: I resultatet framgick att kvinnor med endometrios upplevde många olika symtom som gav inverkan på flera aspekter av deras liv. Kvinnor upplevde att diagnosen försenades då de inte blev betrodda av hälso- och sjukvården eller av vänner och familj som kunde normalisera deras symtom. Resultatet delades in i fem huvudkategorier: Upplevelser av fysiska, psykiska och emotionella symtom, Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, Upplevelser av behandlingsformer, Upplevelser av intima relationer och sexualitet och Upplevelser av att inte bli tagen på allvar. Konklusion: Endometrios kan påverka flera dimensioner av kvinnans hälsa och liv. Det är av vikt att sjukvården tillgodoser kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En ökad medvetenhet om hur sjukdomen påverkar kvinnan och hennes livssituation är väsentligt i ett omvårdnadsperspektiv. / Background: Endometriosis is a disease that affects 10% of all women in the world. Endometriosis generates complex symptoms and there are still substantial knowledge gaps about this disease. Objective: To describe women’s experiences of having the disease endometriosis. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach, where 11 result articles were used and processed. The articles were processed by reviewing and compiling the results and thereafter categories were created. Results: In the result it appeared that women with endometriosis experienced multiple different symptoms that had impact on numerous aspects of their life. Women experienced a delay in diagnosis due to not being believed by healthcare professionals and family and friends who could normalize their symptoms. The analysis resulted in five main categories: Experiences of physical, psychological and emotional symptoms, Experiences of encounters with healthcare, Experiences of treatment, Experiences of intimate relationships and sexuality and Experiences of not being taken seriously. Conclusion: Endometriosis can impact multiple different aspects of women’s lives. It is of importance that healthcare meets the needs of the women’s psychological and physical well-being. An increased awareness of how the disease affects the woman and her life situation is essential from a nursing perspective.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 3000 kvinnor varje år av gynekologisk cancer. Cancer i kvinnans reproduktionsorgan innefattar cancer i äggstockarna, livmodern, livmoderhalsen, vulva och vaginan. Vanligtvis behandlas dessa cancerformer med cytostatika, strålbehandling, kirurgi eller hormonbehandling. Kvinnorna behandlas med kombinerade eller enskilda behandlingsformer beroende på cancerns form och stadium. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter av gynekologisk cancer efter avslutad behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 15 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt mixed-methods. Dessa artiklar har sökts fram i databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Kvinnorna hade både negativa och i sällsynta fall även positiva erfarenheter efter en gynekologisk cancerbehandling. Oavsett om det var positiva eller negativa erfarenheter orsakade de förändringar i kvinnornas liv. Dessa förändringar innebar psykiska, fysiska och sociala konsekvenser som kvinnorna fick leva med under en längre tid. Slutsats: Även om kvinnornas erfarenheter var individuella upplevde många kvinnor liknande konsekvenser efter behandlingen mot gynekologisk cancer. Kvinnorna påverkades psykiskt, fysiskt och socialt vilket ledde till förändringar i deras liv. Sjuksköterskan hade en central roll i kvinnans möte med vården och sjuksköterskan bör eftersträva bästa möjliga omvårdnad för den unika kvinnan. / Background: About 3000 women are affected by gynecological cancer in Sweden every year. Cancer in female genitals includes cancer of the ovaries, uterus, cervix, vagina and vulva. These cancers are usually treated with chemotherapy, radiation, surgery or hormone treatment. The women are treated with combined or individual treatments depending on the type and stage of the cancer. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of gynecological cancer after the treatment was concluded. Methods: This study is a descriptive literature study containing 15 articles with both quantitative and qualitative approaches and mixed-methods. These articles have been searched in the database Medline through PubMed. Results: The women experienced both negative and in rare cases also positive experiences after a gynecological cancer treatment. Whether it was positive or negative experiences it caused changes in women’s lives. These changes entailed psychological, physical and social consequences that the women had to live with for a long time. Conclusion: Although the women’s experiences were individual, many women experienced similar consequences after treatment for gynecological cancer. The women were affected menatally, physically and socially which led to changes in their lives. The nurse had a central role in the women's encounter with the care and the nurses should strive for the best possible care for the unique woman.

Introduktion: I Sverige insjuknar ungefär 3 000 kvinnor i gynekologisk cancer varje år, symptom samt behandlingen ger upphov till många olika biverkningar. Att diagnostiseras med cancer kan skapa varierande reaktioner och upplevas på olika sätt.  Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor upplever att det är att leva med gynekologisk cancer samt deras upplevelse av stöd från vården.  Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv kvalitativ design och en induktiv ansats för att granska vetenskapliga artiklar. Det sammanställda resultatet utgjordes av tio kvalitativa artiklar, hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo.  Resultat: I resultatet kunde fyra huvudteman fastställas; Upplevelser av förändrad kroppsuppfattning, upplevelser av förändrade relationer, upplevelser av emotionell omställning och stöd från vården. Cancersjukdomen kunde medföra både psykiskt och fysiskt lidande för kvinnorna, som till exempel förändrad självmedvetenhet och fertilitet. Informationen som kvinnorna fick av vårdpersonalen upplevdes ofta som bristfällig och flera önskade mer stöd och kunskap om sin sjukdom.  Slutsats: Många fysiska och psykiska upplevelser uppstår i samband med att en kvinna blir diagnostiserad med gynekologisk cancer. Stöd från närstående och sjukvården ansågs som viktiga komponenter i kvinnornas tillfrisknande. Bristande information skapade svårigheter för bearbetningsprocessen. För att vården ska bli personcentrerad och omvårdnadsprocessen ska kunna utformas efter patientens behov är det av vikt att som sjuksköterska ha kunskap om hur kvinnor upplever livet med cancer. / Introduction: Around 3000 women are diagnosed with gynecological cancer in Sweden every year, with symptoms and treatments causing many different side effects. Being diagnosed with cancer can create varying reactions which can be experienced in different ways.  Aim: The aim was to investigate how women experience living with gynecological cancer and their experience of the support from the health care provider.  Method: A literature review with a descriptive qualitative design and an inductive approach to review scientific articles. The compiled result consisted of ten qualitative articles, retrieved from the databases Cinahl, PubMed and Psycinfo.  Results: Four main themes were identified; Experiences of changed body perception, Experiences of changed relationships, Experiences of emotional adjustment and Experience of the support from the health care provider. The cancer diagnosis could cause both mental and physical suffering for the women, such as transformed self-awareness and fertility. The information the women received from the health worker was often perceived as deficient and a considerable number of them wanted more support and knowledge about their illness.  Conclusion: Several physical and mental experiences appear in connection with a woman being diagnosed with gynecological cancer. Support from relatives and the health care provider were considered important components in the women ́s recovery. Lack of information created difficulties for the processing experience. In order for the health care to be person-centered and to enable the nursing process to be designed after the patient's needs, it is important as a nurse to have knowledge of how women experience life with cancer.

Bakgrund: En gynekologisk undersökning innebär en undersökning av kvinnans inre ochyttre könsorgan och genomförs vid bland annat cellprovtagning, blödningar, smärta ochgynekologiska sjukdomar. I Sverige genomförs ca 1,5 miljoner gynekologiska undersökningarvarje år. Idag finns lite forskning kring vad som gör upplevelsen positiv för kvinnorna. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med gynekologisk undersökning inom hälsoochsjukvården. Metod: En kvalitativ metasyntes med en metaetnografisk analys. Studieninkluderar 11 artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed samt i GoogleScholar. Resultat: Resultatet presenteras i två teman, Från osäker till empowered beskriverkvinnornas grad av delaktighet som påverkas av information, kunskap och kommunikation.Sexualitetens närvaro beskriver kvinnornas sexuella erfarenheter, sexualitet och könet påundersökaren och hur dessa påverkar den gynekologiska undersökningen. Slutsats:Välinformerade kvinnor som upplever att de har kunskap om den gynekologiskaundersökningen upplever ökad makt och större delaktighet i den gynekologiskaundersökningen. Kvinnornas sexuella erfarenheter, deras (hetero)sexualitet och könet påundersökaren påverkar kvinnornas känsla av trygghet. Klinisk tillämpbarhet: Med resultatetsom bakgrund kan barnmorskor påverka den kliniska verksamheten att ges mer tid tillinformation och utbildning av kvinnor gällande den gynekologiska undersökningen.Framförallt till unga kvinnor vid ungdomsmottagningarna. / Background: A gynecological examination involves an examination of the woman’s internaland external genitalia. It is performed in cases of bleeding, pain, pap-smear testing andgynecological diseases. In Sweden, about 1.5 million gynecological examinations areperformed every year. Today, there is a lack of research on how the experience could bepositive for women. Aim: To describe women’s experiences of the gynecological examinationin health care. Method: A qualitative meta-synthesis analyzed with a meta-ethnographicmethod. The study includes 11 articles which were searched for in CINAHL, PubMed andGoogle Scholar. Results: The result are presented in two themes. From insecure toempowered shows that women’s degree of power and participation is affected by information,knowledge and communication. The presence of sexuality describes the women’s sexualexperiences, their sexuality and the gender of the examiner and how these affect thegynecological examination. Conclusion: Women who are well informed and who feel theyhave knowledge about the gynecological examination experience an increased power and agreater participation. Women’s sexual experiences, (hetero)sexuality and the gender of theexaminer affect women’s sense of security. Clinical applicability: By using the result,midwives can influence the different clinics to give more time for information and educationof women about the gynecological examination. Especially to the young women visiting theyouth clinics.

BAKGRUND: Gynekologisk cancer och dess behandling påverkar hela kvinnan. Den sexuella hälsan påverkar både reproduktion och det sexuella umgänget. Lidandets alla tre former har en stor betydelse och kan skapa existentiella frågor. Stödet från anhöriga men även vårdpersonal har en stor betydelse för kvinnans hantering av sjukdomen. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkas av gynekologisk cancer. METOD: Litteraturöversikt baserad på 14 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur analysen identifierades två huvudteman: en förändrad kropp, behov av support för ökat välbefinnande, med vardera två underteman. DISKUSSION: Sjuksköterskor ska erbjuda och vara öppna för samtal om sexuell hälsa, inte bara för de yngre med reproduktiva aspekter. Det professionella och sociala stödet kan både ge positiva och negativa aspekter. Ett stort lidande skapas för kvinnan som har och får diagnosen gynekologisk cancer, vilket skapar stora utmaningar där sjuksköterskan ska lindra lidandet i största mån. KONKLUSION: Kvinnor upplever stor minskad sexuell hälsa och minskad livskvalité. Samtalet om sexuell hälsa är svårt att ta upp med vårdpersonal. Socialt stöd har en betydande roll i kvinnans livskvalité. / BACKGROUND: Gynaecological cancer and its treatment affect the whole woman. Sexual health affects both reproduction and sexual intimacy. All three forms of suffering have great importance and can create existential questions. Support from relatives and healthcare professionals is essential for women to manage their disease. AIM: To describe women's experiences of how sexual health is affected by gynaecological cancer. METHOD: A literature review where qualitative and quantitative articles have been analyzed. RESULT: The analysis identified two main themes, a changed body, the need for support for increased well-being, with two sub-themes each. DISCUSSION: Nurses should offer and be open to conversations about sexual health, not just for the younger ones with reproductive aspects. Professional and social support can provide both positive and negative aspects. Grand suffering is created for the woman who has and is diagnosed with gynaecological cancer, which creates significant challenges where the nurse must alleviate the suffering to the greatest extent. CONCLUSION: Women experience significantly reduced sexual health and reduced quality of life. The conversation about sexual health is challenging to discuss with healthcare professionals. Social support plays a significant role in a woman's quality of life.

Bakgrund: Den gynekologiska undersökningen praktiseras vanligtvis i syfte för att bedöma och främja kvinnans reproduktiva hälsa. Den gynekologiska undersökningen omfattas av tre moment. Inledningsvis sker en undersökning av fortplantningsorganets yttre delar, därefter sker en undersökning av de inre delarna samt över buken. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en gynekologisk undersökning. Metod: För att besvara syftet, genomfördes en allmän litteraturstudie med stöd av en enkel form av innehållsanalys. Litteraturstudien efterföljdes genom en strukturerad informationssökning i tre omvårdnadsfokuserade databaser. Efter genomförd informationssökning, genomfördes granskning samt analys av valda kvalitativa och kvantitativa artiklar samt sammanställning av resultat.Resultat: Resultatet fördelades utifrån följande huvudkategorier: (1) Erfarenheter av obehag i samband med den gynekologiska undersökningen och (2) Erfarenheter av befrämjande faktorer relaterat till upplevelsen av den gynekologiska undersökningen. Konklusion: Det framkom att många kvinnor upplevde den gynekologiska undersökningen som obehaglig, där känslor som ångest, oro, rädsla, utlämnande, maktlöshet och misstro belyste en del av obehaget. Förekomst av adekvat information, ett gott bemötande samt god kommunikation var några faktorer som framkom som befrämjande till upplevelsen. För flera kvinnor ansågs det vara betydande att en sjuksköterska närvarade i samband med den gynekologiska undersökningen. / Background: The purpose of the gynecological examination is to evaluate and promote reproductive health among women. The gynecological examination is divided into three different stages, where the first stage includes an examination of the external parts of the female genital organs. Thereafter an examination of the internal parts of the organ and the abdomen are performed. Aim: The aim of the study was to illuminate women’s experiences of the gynecological examination. Method: A general literature study was used, with the guidance of a simple version of content analysis. The literature study was conducted through structured information retrieval in three databases focusing on nursing research. After the information retrieval was completed, a review and analysis was conducted on chosen qualitative and quantitative articles for further compilation of the result.  Result: The result was allocated into the following main categories: (1) Experiences of discomfort associated with the gynecological examination and (2) Experiences of promotive factors related to the experience of the gynecological examination. Conclusion: It was demonstrated that many women experience the gynecological examination as discomforting, where feelings of anxiety, worry, fear, exposure, loss of control and mistrust illuminated some of the discomfort. The incidence of adequate information, a good approach and communication were some factors that contributed to the experience. Some women found the presence of a nurse during the examination as substantial.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet. Kvinnor upplever bristande information och har behov av individuellt anpassat stöd. Konklusion: Behovet av sexualrådgivning är stort och möts ej i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelsen av sexuell dysfunktion är beroende av balans mellan inre och yttre resurser samt det dagliga livets krav. Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i förbättrandet av den sexuella funktionen och upplevda hälsan. / Background: The treatment of gynecological cancer may cause persistent sexual dysfunction which affects patients’ experienced health. Aim: To describe women’s experiences of sexual dysfunction and the role of the nurse after gynecological cancer. Method: A literature review based on 12 scientific articles on studies of qualitative or quantitative design. Results: The sexual function is affected by changed self-image, experienced pain, anxiety and fear related to sexual activity, anatomic changes and decreased libido. The adjustment to the new situation is affected by the reactions and degree of participation by a possible partner. Women experience a lack of information and have a need for individually adjusted sup-port. Conclusion: The need for sexual counseling is immense and insufficiently met by health care professionals. The experience of sexual dysfunction is depen-dent on a balance between the inner and outer resources and the demands of daily life. The nurse may play a key role in enhancing sexual function and experienced health.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är en särskilt intim form av cancer och drabbar ca 2900 kvinnor i Sverige varje år. Syfte: Att beskriva upplevelser och behov hos kvinnor som har gynekologisk cancer och sjuksköterskans stödjande roll. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; förändrad sexualitet, en osäker framtid, relationer samt sjuksköterskans roll. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild, ett förändrat sexliv samt en rädsla för recidiv. De hade ett behov av stöd från familj, vänner och kvinnor med samma diagnos. Flera upplevde en brist på information, men hade ett behov av stöd och information från sjuksköterskan. Konklusion: Gynekologisk cancer skiljer sig i en del avseenden från andra typer av cancer. Sjuksköterskans stödjande roll bör bestå i att ge information och stöd, främst om behandlingens påverkan på kroppen, sexualitet och fertilitet. / Background: Gynecological cancers are a particularly intimate form of cancer and affects approximately 2900 women in Sweden each year. Aim: To describe the experiences and needs of women with gynecological cancer and the supporting role of the nurse. Method: A literature review based on ten articles with a qualitative approach. Results: The analysis resulted in four main themes: changes in sexuality, an uncertain future, relationships and the role of the nurse. Women experienced a change in body image, an altered sex life and a fear of relapse. They had a need for support from family, friends and women with the same diagnosis. Several experienced a lack of information, but had a need for support and information from the nurse. Conclusion: Gynecological cancers differ in some respects from other types of cancer. The supporting role of the nurse should be to provide information and support, primarily on the effect of treatment on the body, sexuality and fertility.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur angående informationsbehovet hos kvinnor med gynekologisk cancer och deras partner. Den systematiska litteraturstudien är baserad på SBU:s (1993) sju steg för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes för litteratursökningarna var CINAHL, PubMed och The Cochrane Library. Tio vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades i litteraturstudien. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade på att kvinnor med gynekologisk cancer var i behov av information kring behandling, utkomst av sjukdomen, psykiska och fysiska effekter av behandling. Kvinnorna önskade även mer information angående sexuella dysfunktioner efter behandlingen. Kvinnorna önskade få möjligheten att inkludera sin partner eller närstående i diskussioner kring sin sjukdom. / The aim of the study is to compile literature regarding information needs among women with gynaecological cancer and their partner. The review is based on SBU´s (1993) sevens steps for a systematic procedure. The databases used for literature searches were CINAHL, PubMed and The Cochrane Library. Ten scientific studies of both quantitative and qualitative designs were included in the review. The result of the systematic literature review indicated that women with gynaecological cancer were in need of information regarding treatment, prognosis of the disease, psychological and physiological effects of the treatment. The women also required more information regarding sexual function that may occur after treatment. The women wished for an opportunity to include their partner or a relative in discussion about their disease.

Bakgrund: Varje år drabbas 1,3 miljoner kvinnor i världen av gynekologisk cancer. Gynekologisk cancer innefattar corpus-, cervix- och ovarialcancer. Prognosen och överlevnaden är god vid behandling av cancern. Behandlingsformer som används vid gynekologisk cancer kan innefatta kirurgi, strålning och cytostatika. De flesta kvinnor är sexuellt aktiva under sina liv och en konsekvens av behandling för gynekologisk cancer är att sexualiteten förändras, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet efter gynekologisk cancer. Metod: Metaetnografi användes som analysmetod i denna kvalitativa metasyntes. PubMed och CINAHL användes till datainsamlingen. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Joanna Briggs granskningsmall. Resultatet i metasyntesen har baserats på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman fastställdes: Förändrad sexualitet, Kunskapsbrist hämmar sexualitet och Att vara kvinna, en upplevelse av skuld och tvång. Huvudtema Förändrad sexualitet följdes av tre underteman; komplikationer efter cancerbehandlingen påverkar sexualitet, Rädsla för negativ förändring och Lust och njutning, en tudelad upplevelse. Slutsats: Kvinnor upplevde negativa förändringar i sin sexualitet som följd av cancerbehandlingen. Vaginalsmärta som följd av behandlingen var den vanligaste komplikationen. Rädslan hade både fysiska- och psykiska orsaker till exempel att cancern skulle leda till återfall, spridning av cancern samt att bli lämnad av sin partner. Kvinnor upplevde en avsaknad av lust och njutning i samband med sexuell aktivitet. Att tillfredsställa sin partner var något som kvinnorna strävade efter trots minskad eller avsaknad av sexuell lust. Information från hälso- och sjukvården om sexualitet var något som kvinnorna saknade. Klinisktillämpbarhet: Examensarbetes resultat kan användas för att öka barnmorskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för kvinnors sexualitet efter gynekologisk cancer och efterföljande behandling. Examensarbetet kan inspirera vårdgivarna att våga diskutera och informera om sexualitet för kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer för att undvika att kvinnor ska uppleva skam och skuld eller leva sitt sexuella liv i ovisshet. / Background: Every year, 1.3 million women in the world are diagnosed with gynecological cancer. Gynecological cancer includes corpus-, cervix- and ovarian cancer. The prognosis and survival rates are good when treating the cancer. Treatments used for gynecological cancer may include surgery, radiation, and chemotherapy. Most women are sexually active throughout their lives, and the sexuality can be experienced and expressed both physically and psychologically. Aim: The purpose of the thesis was to explore women's experiences of sexuality after going through treatment for gynecological cancer. Method: Meta ethnography was used as the method of analysis in this qualitative meta synthesis. PubMed and CINAHL were the databases used for data collection. The articles were quality assessed according to the Joanna Briggs checklist. The result of the meta synthesis is a result of 12 scientific articles. Results: Three main themes were identified: Changes in sexuality, Lack of knowledge impede sexuality and being a woman, an experience of guilt and coercion. Main theme Changed Sexuality was followed by three sub-themes: complications after cancer treatment affect sexuality, Fear of negative change and Lust and Pleasure, an ambiguous experience. Conclusion: Women experienced negative changes in sexuality because of cancer treatment. Vaginal pain because of treatment was the most extensive change. The fear unfolded from different physical and psychological perspectives. The fear could express itself through the cancer's recurrence, spread and being left by their partner. The women´s experienced a lack of desire and pleasure in connection with the sexual activity. Satisfying their partner was something that the women´s strived for despite reduced or absent sexual desire. Information from the healthcare system about sexuality was something that the women were missing. Clinical applicability: The results of the thesis can be used to increase midwives' and other healthcare personnel's understanding of women's sexuality after going through gynecological cancer treatment. The thesis can inspire the midwives to dare to discuss and inform about sexuality for the women affected by gynecological cancer, to avoid the women experiencing shame and guilt or living their sexual life in uncertainty.