Introduktion/ Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 20 kvinnor varje dag av bröstcancer och åtta av tio överlever. Efter de olika behandlingarna kan kvinnornas livskvalité se olika ut. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Utifrån tre databaser resulterade sökningen i tolv artiklar. Åtta kvantitativa, två kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Resulterade till fyra huvudkategorier och fem underkategorier. Kroppsliga förändringar. Acceptans av kroppsbild, utseende, intimitet.  Rädsla. Anpassning, arbete och ekonomi, information och stöd, acceptans. Slutsats: I litteraturstudiens resultat lyftes fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter som kvinnor efter bröstcancerbehandlingar kunde uppleva. Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar som restsymtom där trötthet var främst förekommande. De som hade förlorat bröstet/brösten efter behandling hade mycket tankar kring sitt utseende och rädsla för återfall fanns alltid. Anpassning till det nya livet gav en utmanande vardag och ett informationsbehov från vårdpersonal hade stor betydelse.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades. Resultatet visar att kvinnorna upplever att de fortfarande bär på sjukdomen efter behandlingen, på grund av behandlingarnas effekter på det vardagliga livet. Upplevelser av oro för återfall, förändrad kroppsbild, negativ påverkan på fertiliteten och bristfällig information av vårdpersonal var svårt att hantera. Fortsatta uppföljningar och utförligare information, angående symtom, biverkningar och behandlingar, av sjuksköterska hade varit fördelaktigt för kvinnorna för att minska oro och förbättra livskvaliteten.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 3000 kvinnor varje år av gynekologisk cancer. Cancer i kvinnans reproduktionsorgan innefattar cancer i äggstockarna, livmodern, livmoderhalsen, vulva och vaginan. Vanligtvis behandlas dessa cancerformer med cytostatika, strålbehandling, kirurgi eller hormonbehandling. Kvinnorna behandlas med kombinerade eller enskilda behandlingsformer beroende på cancerns form och stadium. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter av gynekologisk cancer efter avslutad behandling. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 15 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt mixed-methods. Dessa artiklar har sökts fram i databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Kvinnorna hade både negativa och i sällsynta fall även positiva erfarenheter efter en gynekologisk cancerbehandling. Oavsett om det var positiva eller negativa erfarenheter orsakade de förändringar i kvinnornas liv. Dessa förändringar innebar psykiska, fysiska och sociala konsekvenser som kvinnorna fick leva med under en längre tid. Slutsats: Även om kvinnornas erfarenheter var individuella upplevde många kvinnor liknande konsekvenser efter behandlingen mot gynekologisk cancer. Kvinnorna påverkades psykiskt, fysiskt och socialt vilket ledde till förändringar i deras liv. Sjuksköterskan hade en central roll i kvinnans möte med vården och sjuksköterskan bör eftersträva bästa möjliga omvårdnad för den unika kvinnan. / Background: About 3000 women are affected by gynecological cancer in Sweden every year. Cancer in female genitals includes cancer of the ovaries, uterus, cervix, vagina and vulva. These cancers are usually treated with chemotherapy, radiation, surgery or hormone treatment. The women are treated with combined or individual treatments depending on the type and stage of the cancer. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of gynecological cancer after the treatment was concluded. Methods: This study is a descriptive literature study containing 15 articles with both quantitative and qualitative approaches and mixed-methods. These articles have been searched in the database Medline through PubMed. Results: The women experienced both negative and in rare cases also positive experiences after a gynecological cancer treatment. Whether it was positive or negative experiences it caused changes in women’s lives. These changes entailed psychological, physical and social consequences that the women had to live with for a long time. Conclusion: Although the women’s experiences were individual, many women experienced similar consequences after treatment for gynecological cancer. The women were affected menatally, physically and socially which led to changes in their lives. The nurse had a central role in the women's encounter with the care and the nurses should strive for the best possible care for the unique woman.

Bakgrund: Lungcancer är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Fysisk aktivitet är en viktig del hos patienter med avancerad lungcancer eftersom fysisk aktivitet kan lindra symtom som uppstår efter en lungcancerbehandling. Syfte: Var att belysa faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos patienter med avancerad lungcancer efter genomgången lungcancerbehandling. Metod: Studien är genomförd som en allmän systematisk litteraturstudie och baseras på sju resultatartiklar som har genomgått en granskning för att kunna fastställa ett resultat. Artiklarna var refereegranskade och publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Brist på motivation är en bidragande faktor till varför fysisk aktivitet minskar hos patienter med avancerad lungcancer. Motivationen saknas på grund av de olika symtom och biverkningar som uppkommer efter en lungcancerbehandling. För att stärka motivationen krävs det stöd från sjuksköterskan eller utföra fysisk aktivitet tillsammans med vänner och familj. Gruppträning med andra människor som är i en liknande situation har visat sig vara hjälpsamt. Patienter som har avancerad lungcancer och som kan vara fysiskt aktiva i sin vardag upplever mer hopp inför framtiden. Trots att patienterna lider av avancerad lungcancer så känner de ändå hopp inför framtiden. Konklusion: Det som framkom i denna litteraturstudie var att fysisk aktivitet kan hjälpa till öka välbefinnandet och lindra lidande. Stöd från sjuksköterskan har visat sig vara hjälpsamt för patienter med en lungcancerdiagnos. / Background: Lung cancer is a cancer disease known to have a high mortality rate. Physical activity have a vital part in decreasing the symptoms of advanced lung cancer that occurs in connection with lung cancer treatment. Aim: To illustrate factors that effect physical activity in patients with advanced lung cancer after treatment. Method: This is a general literature review covering seven peer-reviewed journal articles published between 2011-2021. The articles chosen have been reviewed in order to establish a result. Result: Lack of motivation is a contributing factor to why physical activity decreases in patients with advanced lung cancer. The absence of motivation is caused by symptoms and reactions that occurs in connection with the lung cancer treatment. The nurse can help increase motivation by empowering the patient to improve the level of exercise. Friends and family can encourage and offer support. Group training with other people who are in a similar situation has proven to be helpful. Patients who have advanced lung cancer and who can be physically active in their everyday lives experience more hope for the future. Conclusion: What emerged in this literature study was that physical activity can increase comfort and ease suffering. Support from the nurse has proven to be helpful for patients with a lung cancer diagnosis.