Bakgrund: Epilepsi är klassat som en folksjukdom, ca 50 miljoner människor i världen har diagnosen. Epilepsi innebär att personen har ett kroniskt anlag för att få oprovocerade epileptiska anfall. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna personers upplevelser av vardagslivet med epilepsi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline samt kompletterandes med en frisökning. Artiklarna är skrivna mellan 2012 och 2022. Analys av elva artiklar skedde med hjälp av Fribergs granskningsmall. Resultat: Personerna upplevde rädsla för anfall, stigmatisering och utanförskap. Epilepsianfall orsakade frustration då de hindrade personernas vardagsliv. Vårdmöten var en del i vardagslivet, upplevelserna av dessa var individuella. Personerna behövde omvärdera drömmar och mål som en följd av epilepsin. Detta upplevdes ansträngande och när omvärderingen skett fortlöpte livet i en ny riktning. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt vardagsliv. De använde direkta problemlösande metoder, fysisk aktivitet, psykisk bearbetning, informatik och stöd från omgivningen. Slutsatser: Alla upplevde vardagen med diagnosen olika. Det finns behov av vidare, mer specifika studier. Utveckling av information för vårdpersonal, samhället och individer är vitalt för att skapa möjligheter för en god och fungerande vardag. / Background: Epilepsy is classified as an endemic disease. Around 50 million humans have the diagnosis around the world. Epilepsy is a chronic predisposition for unprovoked epileptic seizures. Aim: Describe adult people's everyday life with epilepsy. Method: A qualitative study with an inductive approach. The article search was made in CINAHL and Medline, with a complementing free search. The articles are written between 2012-2022. Twelve articles were analysed with the Friberg’s review template. Result: The individuals experienced fears of seizures, stigmatization, and exclusion. Epileptic seizures caused frustration as they hindered people's everyday lives, this was managed with the help of information and relatives. Healthcare meetings were part of everyday life, the experiences varied. The persons needed to reassess dreams and goals because of their epilepsy. This was a taxing process and afterwards life continued in a new direction. The people used different strategies to manage their everyday life. They adopted direct problem-solving methods, physical activity, mental processing, informatics, and support from society. Conclusion: All subjects experienced everyday life with the diagnosis differently. There is a need for more specific studies. Development of information for healthcare professionals, society and individuals is vital to create opportunities for a good and functioning everyday life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-58821 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Stenlund, Irmelin |
| Publisher | Jönköping University, Hälsohögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds