This thesis compares conventional agriculture and Ecological Recycling Agriculture (ERA) in terms of their environmental and socio-economic effects. Environmental effects include greenhouse gas emissions and energy use, but this analysis focuses on nutrient losses. Socio-economic effects include production, costs and benefits at macro, firm and household level. Comparisons were made at regional (Baltic Sea), national (Swedish) and local (community/municipality) level. At regional level, the main challenge is to make agriculture more environmentally friendly and reduce nutrient losses, while maintaining food production. At national level, the challenges are to shift the product mix towards more vegetables and less meat and to address the geographical division between animal and crop production. At local level, the challenge is to achieve sustainable environmental, economic and social rural development. At regional level, the empirical findings were scaled up to create three scenarios. In one scenario, agriculture in Poland and the Baltic States was transformed to resemble the Swedish average structure and resource use, which gave increased nitrogen and phosphorus surplus and substantially increased food production. Two other scenarios in which agriculture in the entire Baltic Sea area converted to ERA gave reductions in nitrogen surplus and eliminated the phosphorus surplus, while food production decreased or remained stable, depending on the strategy chosen. At national level, the environmental effects of different production methods, transport and different food baskets were compared. A household survey was performed to construct an alternative food basket, which was high in vegetables, low in meat and high in locally produced organic food compared with the average Swedish food profile. It was also 24% more expensive. Food basket content was found to be as important as production method in reducing environmental effects. Local production and processing was less important. At local level, an importer and wholesaler of organic fruit and vegetables and a group of environmentally concerned consumers were studied. The business was found to be resilient, i.e. well-suited to adapt to turbulence, and with a history of being innovative. / I den här avhandlingen jämförs konventionellt jordbruk med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Jämförelsen görs med avseende på miljöeffekter och socio-ekonomisk påverkan. Av miljöeffekterna är fokus på läckage av växtnäring men utsläpp av växthusgaser samt energianvändning studeras också. Till de socio-ekonomiska effekterna räknas effekter på produktionsvolym samt kostnader och nyttor på såväl samhälls- som företags- och hushållsnivå. Jämförelsen görs på regional (Östersjöområdet), nationell (Sverige) och lokal (Järna/Södertälje kommun) nivå. På regional nivå är den stora utmaningen att omvandla jordbruksproduktionen i miljövänlig riktning och att minska närsaltsbelastningen samtidigt som produktionen hålls uppe. På nationell nivå är en utmaning att ändra produktionssammansättningen mot mer vegetabilier och mindre kött samt att minska den geografiska uppdelningen av djurhållning och spannmål. På lokal nivå är utmaningen att uppnå en hållbar landsbygdsutveckling ur miljömässigt såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Resultat: på regional nivå beräknas miljöpåverkan och påverkan på livsmedelsproduktion i tre olika scenarier. Enligt ett scenario omvandlar Polen och de baltiska staterna sina jordbrukssektorer efter samma struktur och resursanvändning som ett genomsnittligt svenskt jordbruk. Det resulterar i att överskottet av kväve och fosfor i jordbruket ökar med 58% respektive 18% samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar betydligt. Två andra scenarier där jordbruket i hela Östersjöregionen ställer om till ekologiskt kretsloppsjordbruk resulterar i reduktion av kväveöverskottet från jordbruket med 47-61% samt att fosforöverskottet elimineras. I de här scenarierna skulle livsmedelsproduktionen minska eller vara i princip oförändrad beroende på vilken strategi som väljs. På nationell nivå jämförs miljöpåverkan av olika produktionsmetoder, av transporter samt av olika matkassar. En hushållsstudie genomfördes i en grupp miljömedvetna konsumenter för att konstruera en alternativ matkasse. Matkassen innehöll en stor andel grönsaker, en liten andel kött och mycket lokalt och ekologiskt producerad mat jämfört med en genomsnittlig svensk matkasse. Den var även 24% dyrare i inköp. Det visade sig att miljöbelastningen påverkades väl så mycket av matkassens innehåll som av produktionsmetod. Lokal produktion och förädling var inte lika betydelsefullt. På lokal nivå studerades en grossist och importör av ekologiska frukter och grönsaker samt en grupp av miljöengagerade konsumenter (hushållsstudien ovan). Semistrukturerade intervjuer användes för att studera företaget, som visade sig vara resilient, det vill säga väl förberett för att klara turbulens på marknaden. Företaget karaktäriserades av ekonomisk stabilitet och en tradition av att vara innovativt. Ett exempel är Ekolådan, den första helt ekologisk hemleveransen av frukt och grönsaker i Stockholmsområdet. I den studerade regionen (Södertälje kommun) är efterfrågan på ekologiska livsmedel – från såväl hushåll och företag och andra organisationer som kommunen själv – hög jämfört med övriga Sverige. EU:s utvidgning innebär en möjlighet till förändrad förvaltning av Östersjön och jordbrukssektorn. En omställning i stor skala till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle leda till miljöförbättringar. En hållbar förvaltning av Östersjön, något som överenskommits inom ramen för HELCOM, kan inte uppnås samtidigt som jordbruksproduktionen maximeras i länderna runt Östersjön. Jordbruket orsakar betydande externa kostnader. Betalningsviljan för en förbättrad Östersjömiljö är stor vilket motiverar investeringar i ett miljövänligare, hållbart jordbruk. Medlemmarna i HELCOM, däribland Sveriges regering, har såväl ekonomiska som miljömässiga incitament att utnyttja möjligheten som Polens och de baltiska staternas EU-medlemskap innebär. / <p>QC 20160523</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-187361 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Larsson, Markus |
| Publisher | KTH, Miljöstrategisk analys (fms), Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-INFRA-FMS, 1652-5442 ; 2016:02 |
Page generated in 0.0024 seconds