Skolverket har på uppdrag av regeringen gett ut fortbildningsmaterialet Läslyftet i syfte att öka svenska elevers läsförmåga. Läslyftet består av olika moduler som innefattar åtta olika delar vilka bland annat består av en artikel skriven av forskare inom läs- och skrivfältet samt förslag på undervisningsaktiviteter för klassrum. För att satsningar som Läslyftet ska bli lyckade krävs en samverkan mellan teori och praktik, vilken visat sig vara problematisk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Läslyftets del ”Förhållningssätt och strategier för att förstå” fungerar som kompetensutvecklande material på en skola som inte tillhandahåller statsbidrag. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats: på vilket sätt ger Läslyftets material och upplägg skolans lärare förutsättningar för att förstå och implementera forskningen i undervisningen och hur kan materialet förbättras? Vilka ytterligare faktorer påverkar hur skolans lärare förstår den forskning som presenteras i materialet? I litteraturgenomgången presenteras teorier kring pedagogisk förändring, problematiken kring den samt hur den bör utformas för bästa resultat. Vi presenterar också forskning som visar på skillnaden mellan teori och praktik inom svenskämnet gällande litteraturdidaktik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi utfört fyra observationer i samband med arbete kring den aktuella delen av Läslyftet på en skola i södra Sverige. Materialet har transkriberats och kategoriserats enligt två teman; de förutsättningar Läslyftets upplägg och material ger lärarna samt vilka andra faktorer som påverkar lärarna i deras förståelse och implementering av materialet. Analysen har integrerats med empirin som presenteras i kronologisk ordning. En av slutsatserna för examensarbetet är att lärarna genom den pedagogiska diskussionen får förutsättningar att skapa förståelse för den forskningsbaserade artikel som tillhör Läslyftet men att innehållet ger för stort tolkningsutrymme för att säkerställa att målet nås. En annan slutsats är att lärarna i liten utsträckning använder de undervisningsförslag och praktiska exempel som föreslagits i artikeln och att någon tydlig progression inte syns. Ytterligare en slutsats är att lärarnas förutsättningar för att förstå materialet kan förbättras avsevärt. Vi presenterar avslutningsvis konsekvenser för vår framtida yrkesutövning, vi för en kritisk reflektion kring undersökningen samt ger förslag på vidare forskning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-33497 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Göransson, Therese, Gielow, Victoria |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds