AbstractAnna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hörselskadades Riksförbunds rapport (2006) visar dock på brister i anpassningar och hörselkompetens.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring delaktighet och samspel i förskolan för barn med hörselnedsättning utifrån följande frågeställningar:Hur uppfattar de intervjuade pedagogerna delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning?Vilka strategier och anpassningar använder pedagogerna för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga i samspel?Metod: Studien har genomförts med kvalitativ ansats och genom halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger som arbetar med barn med hörselnedsättning i förskola har jag sökt svar på mina frågeställningar. För att analysera intervjuerna har jag använt mig av omvänt träddiagram (se bilaga 1).Resultat: Resultatet av min studie visar att pedagogerna som ingår i studien såg kommunikationsstrategier, kommunikationsform, hörselmiljö och hörselteknik som de viktigaste områdena för att främja delaktighet i sampel. Pedagogerna i min studie som fått mer fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning som större jämfört med pedagogerna som fått mindre fortbildning och handledning. Pedagogerna i min studie som fått mindre fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning mindre. I relation till tidigare forskning poängterar Vermeulen et. al.(2012) att det är svårt att upptäcka behoven som barn med hörselnedsättning har. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron6(2005) samt Sandgren (2013) studier visar att barn med hörselnedsättning kan ha behov av stöd i kommunikation.Kunskapsbidrag: Min studie upplever jag som viktig dels för att visa några exempel på anpassningar och kommunikationsstrategier, men även att uppmärksamma de svårigheter som kan förekomma för barn med hörselnedsättning i förskola. / AbstractAnna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Problem area: Success factors for children with hearing loss has been mapped out and highlighted is the teacher's knowledge about consequences of a hearing loss, adjusted numbers of children in the group and a hearing adjusted physical environment (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hearing impaired national coalition´s (Hörselskadades Riksförbund, 2006) report shows lack of adjustments and teacher's hearing competence for children with hearing loss in preschool.Purpose and precise question formulation: The purpose of this study is to review teachers´ outlook in regards to interaction in participation for children with hearing loss in preschool based on the following questions:How do the interviewed teachers perceive participation in interaction for children with hearing loss?Which strategies and adjustments do the teachers use for children with hearing loss to participate in the interaction?Method: The study has been carried out with a qualitative approach and through semi-structured interviews with seven teachers, who work with children with hearing loss, I have looked for answers to my questions. To analyse the interviews I have used an inverse tree diagram (see appendix 1).Result: The result of the study shows that the teachers included in this study identified communication strategies, forms of communication, hearing environment and hearing technology as the most important areas to facilitate participation in the interaction. The teachers who have undertaken more in-service training and have received more guidance are under the opinion that there is a higher need for communication strategies and hearing adjusted environment compared to the teachers with less in-service training and guidance. Previous research Vermeulen et. al. (2012) emphasises that it is difficult to identify the needs of children with hearing loss. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron (2005) and4Sandgren´s (2013) studies show that children with hearing loss require support with communication.Knowledge contribution: I find my study to be of importance for the reasons that it shows examples of adjustments and communication strategies along with examples of the difficulties that can occur in relation to participation in interaction for children with hearing loss in preschool.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-27349 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Jinneland Vesterlund, Anna |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0123 seconds