Tidigare forskning och teorier om klass gör gällande att klassmobilitet är en förhållandevis trögrörlig process, där uppväxtklassen fortsatt har en prägel på såväl klassidentiteten som de kapitaltillgångar individen kan förvärva och reproducera till nästkommande generation. Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det finns gemensamma mönster gällande reflektioner och förhållningssätt kring klassidentitet och klassarv hos mödrar som genomgått en klassresa. Studien har utgått från tidigare forskning inom området, samt Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att analysera mödrarnas förhållningssätt och reflektioner kring den egna klassen och klassarvet till barnen. Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning och teorier. Merparten av mödrarna identifierar sig med medelklassen och ingen av mödrarna identifierar sig längre som arbetarklass. Däremot visar resultatet att samtliga mödrar fortsatt präglas eller känner en förankring till arbetarklassbakgrunden. Vidare visar resultatet att kvinnorna reproducerar såväl ett arbetarklassarv som ett medelklassarv till sina barn. Genom klassresan har de främst förvärvat ett kulturellt kapital som de kunnat reproducera vidare till nästa generation. Studien kan bidra med ett nyanserat komplement kring hur arbetarklassbakgrunden fortsatt har en inverkan på klassresenärers liv, trots social mobilitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-217335 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Molander, Fredrike |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds