Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda. Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen. Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning. Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner. / Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits. Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed. Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting. Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-81 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Wennerholm, Caroline, Larsson, Marie, Celik, Jakob |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds