Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-40705 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Björklund, Sara, Persson, Hanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds