Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden. Efter analysen av texterna i artiklarna framkom fyra teman, vilka var önskan att bli sedd av det palliativa vårdteamet, upplevelsen av maktlöshet, vikten av kommunikation och av att få information samt stöd och stödgruppens betydelse för de närstående. Resultat: Resultatet visar att många närstående känner sig förbisedda då en stor del av det palliativa vårdteamets fokus hamnar på den sjuke. Detta leder även till att de närstående upplever maktlöshet. Det palliativa vårdteamet kan genom god kommunikation och information få de närstående att känna sig uppmärksammande som individer samt att få bli inbjudna till delaktighet i vården av den sjuke. Något som också visat sig vara ovärderligt och bidrog till att skapa mening i det vardagliga livet för de närstående var stödet från omgivningen samt stöd i form av stödgruppsträffar tillsammans med andra närstående i liknande situationer. Diskussion: Diskussionen har baserats på de fyra teman som framkommit i resultatet och sedan relaterats till omvårdnadsteorin, Peaceful end-of-life theory samt konsensusbegreppen människa och vårdande. Betydelsen av kommunikation och information från det palliativa vårdteamet diskuteras, samt vikten av att göra de närstående delaktiga och uppmärksammade i vården av den sjuke. / Background: Within palliative care the opportunity to receive care in the home has increased over the years. Today we know that next of kin’s perform considerable efforts in health and social care and that their efforts, based on time, are considered to be larger than the public services efforts. To be next of kin to someone who is ill is an experience that is unique to each individual. The experience of isolation, having to ignore their own feelings and fight for their own survival may occur in the next of kin who care for an ill person at home. Aim: To highlight next of kin’s experiences of palliative home care. Methods: A literature review has been conducted based on eleven scientific articles, which have been reviewed and analyzed. The databases used in the article search are Cinahl Plus with Full Text, PubMed and MEDLINE with full text using the keywords Family, Palliative home care, Experiences and Sweden. The analysis of the articles revealed four themes which were, a desire to be seen by the palliative care team, the experience of powerlessness, the importance of communication and receiving information and also support and the support group significance for the next of kin’s. Results: The results show that many next of kin’s feel neglected as a large part of the palliative care team's focus is on the sick person. This also leads to the next of kin experiencing powerlessness. The palliative care team can through good communication and information make the next of kin feel noticed as individuals and be invited to participate in the care of the sick person. What also proved invaluable and helped to create meaning in the everyday life of the next of kin was support from the surroundings and support in terms of support group meetings together with other next of kin’s in similar situations. Discussions: The discussion was based on the four themes that emerged from the results and has then been related to the middle-range theory, Peaceful end-of-life and also the central concepts of nursing, person and nursing. The importance of communication and information from the palliative care team are discussed, and also the importance of making next of kin’s participate in the care of the sick person and to be noticed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-3897 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lindberg Barrios, Jenny, Nordström, Emma |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds