As technology becomes increasingly embedded in our daily lives, the demand for computational power is on the rise. Sometimes, the necessary calculations can be performed within the device itself, but often, they need to be processed remotely. This is where the role of cloud providers comes into play, steadily growing to meet the demand. With a multitude of providers available, each offering their own unique blend of services, costs, availability, and functionality, choosing the right one can be daunting. Each provider has its own advantages and drawbacks, making them more suitable for specific use scenarios. Growing businesses might find it challenging to select the best cloud provider due to the wide range of offerings. Decisions revolve around factors such as costs, scalability, and performance implications. This study examines a case where a transition was made from the cloud provider Heroku to Amazon Web Services (AWS) and their respective offerings. The moved infrastructure included a database, back-end service, and front-end service, with the last two operating as Docker-compiled containers. To investigate the differences, minor modifications were made to the existing infrastructure to make it compatible with AWS. Due to the similarities between the two systems, we could perform tests in 7 categories such as ”Time to first byte” and ”Time to interactive”. The data was derived using the performance monitoring software Google lighthouse. Non-app-specific data, like service availability and costs, were collected directly from the providers. The findings suggest that performance differences between Heroku and AWS were marginal. The cost data indicates Heroku as a pricier option at present. Despite AWS being cheaper it provides more features and customisation, it also offers a more advantageous cost model for future company growth and system expansion. If there was more time available for the study it would also be of interest to see how other providers compared to the two examined in the study. / I takt med att tekniken blir alltmer inbäddad i våra dagliga liv, ökar efterfrågan på beräkningskraft. Ibland kan de nödvändiga beräkningarna utföras inom enheten själv, men ofta behöver de bearbetas på distans. Det är här som rollen av molnleverantörer kommer in i bilden, stadigt växande för att möta efterfrågan. Med en mängd olika leverantörer tillgängliga, var och en erbjuder sin egen unika blandning av tjänster, kostnader, tillgänglighet och funktionalitet, kan det vara svårt att välja rätt. Varje leverantör har sina egna fördelar och nackdelar, vilket gör dem mer lämpliga för specifika användningsscenarier. Växande företag kan finna det utmanande att välja den bästa molnleverantören på grund av det breda utbudet av tjänster. Besluten kretsar kring faktorer som kostnader, skalbarhet och prestandaimplikationer. Denna studie undersöker ett fall där en övergång gjordes från molnleverantören Heroku till Amazon Web Services (AWS) och deras respektive erbjudanden. Den flyttade infrastrukturen inkluderade en databas, bakänd-tjänst och framänd-tjänst, med de två sistnämnda som fungerar som Docker-kompilerade behållare. För att undersöka skillnaderna gjordes mindre ändringar i den befintliga infrastrukturen för att göra den kompatibel med AWS. På grund av likheterna mellan de två systemen kunde vi utföra tester i 7 kategorier, såsom ”Time to first byte” och ”Time to interactive”. Data erhölls med hjälp av prestandaövervakningsprogramvaran Google Lighthouse. Icke-applikationsspecifika data, som tjänstens tillgänglighet och kostnader, samlades direkt från leverantörerna. Resultaten tyder på att prestandaskillnaderna mellan Heroku och AWS var marginella. Kostnadsdata indikerar att Heroku är ett dyrare alternativ för närvarande. Trots att AWS är billigare och erbjuder fler funktioner och anpassningar, erbjuder det också en mer fördelaktig kostnadsmodell för framtida företagstillväxt och systemutvidgning. Om det fanns mer tid för studien skulle det också vara intressant att se hur andra leverantörer jämförde sig med de två som undersöktes i studien.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-329801 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Lindgren, Leonard, Kvasov, Maxim |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Stockholm : KTH Royal Institute of Technology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2023:423 |
Page generated in 0.039 seconds