<p>Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är:<em> hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? </em>Det leder oss till den andra frågan:<em> presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet?</em> För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.<em></em></p><p>Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll. Kvinnan presenteras ur en snäv synvinkel och genom ett manligt perspektiv. Flera viktiga kategorier av kvinnor är uteslutna och de som presenteras är tydligt uppdelade efter normalitet. Eftersom berättelsen om kvinnor innehåller stora luckor ställer jag mig kritisk till att läroböckerna presenterar kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickors historiemedvetande och identitet.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:oru-10770 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Bertell, Johanna |
| Publisher | Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0014 seconds