För att lärare ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sitt historiemedvetande krävs det pedagogiska strategier. Vi vill därför undersöka vilka strategier lärare använder sig av i sin undervisning. Förutom att undersöka lärarnas pedagogiska strategier vill vi även undersöka lärarnas användning av artefakter, museum och historiska platser, för att jämföra om dessa tankar stämmer överens med den forskning som vår uppsats är grundad på. I vår undersökning har vi utgått från hermeneutisk vetenskapsteori för att skapa oss en förståelse kring lärarnas tankar.I läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011), som berör skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan genom sitt arbete ska främja elevernas empatiska förmåga genom att utveckla deras förståelse för andra människor. Genom att utveckla elevernas historiemedvetande kan vi stärka det gemensamma kulturarvet. Eleverna lär sig då att skapa sig en förståelse för andra människors förutsättningar och värderingar, inte bara ur det historiska perspektivet, men även i sin vardag. Detta stärker även elevernas förståelse för den mångfald vi har i Sverige idag.Förutom i kursplanen för historia (Skolverket, 2022) står det även med i Läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011) att historiemedvetande är viktigt. Begreppet “Historiemedvetande” används inte specifikt. Men innehållet i texten lägger vikt vid liknande tankar som definitionen av historiemedvetande har.Enligt forskning som Wallace-Casey (2016) tagit del av, så ser många elever ämnet historia från ett förenklat perspektiv. Detta ensidiga perspektiv riskerat att eleverna till exempel tror att en händelse sker endast på grund av en enskild orsak. Ett sådant exempel kan vara att första världskriget startade på grund av att Franz Ferdinand blev skjuten. Denna är utlösande faktor är så klart en viktig del av historien, men det är viktigt att eleverna inte fastnar där utan ser vilka andra händelser och perspektiv som gjorde att detta blev den utlösande faktorn för kriget.I den nya revideringen av kursplanen för Historia står det tydligt i syftet att:“Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.” -Kursplanen för historia (Skolverket, 2022).Dessa visar på att historiemedvetandet fått en större betydelse inom den nya kursplanen. Därför anser vi det viktigt att undersöka hur lärare i praktiken undervisar för att främja denna.Vidare kan vi se i den nya kursplanen för historia (Skolverket, 2022) att eleverna inom historieämnet ska ha möjlighet till att utveckla kunskaper om det förflutna genom att arbeta med historiskt källmaterial, lära sig att tolka dessa, kritiskt granska dem och leva sig in i det förflutna. Till stöd för lärarna finns det redan utformad pedagogik på olika platser såsom olika museums pedagogiska utbud för skolor. Ett sådant exempel är Livrustkammaren. De erbjuder bland annat besök på museet som inkluderar möte med olika artefakter som är direkt knutna till olika historiska personer och händelser, såsom Slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeradbaler. Under dessa besök får eleverna möjlighet att utforska bland annat dräkter, rustningar, vagnar och vapen. Enligt Livrustkammaren (Statens historiska museer, 23 februari 2022) bidrar detta till att eleverna får kunskap om och perspektiv på Sveriges kungliga historia. Detta har väckt vårt intresse kring att undersöka om besök på museer, historiska platser och möten med artefakter är något som lärare använder sig av i sin undervisning och om de anser att dessa platser och ting hjälper eleverna i deras utveckling av ett historiemedvetande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-53765 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Borglin, Alice, Svensson, Julia |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds