Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.

Inledning: Utefter den växande betydelsen av innovation, har ett kunskapsgap identifierats kopplat till förståelsen av kompetenser samt förmågor som utgör innovationskompetens och krävs för innovation.  Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att skapa en ökad förståelse för hur innovatörer i olika branscher uppfattar innovationskompetens. Metod: Undersökningen har tillämpat en kvalitativ undersökningsdesign och deduktiv forskningsansats. Den empiriska undersökningen innefattar sju stycken semistrukturerade personliga online-intervjuer med innovatörer från olika branscher.  Slutsats: Genom en empirisk prövning av den framtagna konceptuella innovationskompetens modellen har; kreativitet, kritiskt tänkande, självledarskap, nätverk och initiativ identifieras som nyckelkompetenser för innovationskompetens. Därtill har sambandet mellan dessa kompetenser uppmärksammats som avgörande för innovationer och för varje kompetens har centrala förmågor identifierats. Ett nytt bidrag till forskningsområdet var att om innovatörer innoverar för egen- eller för en organisations vinning, influerar det hur denne uppfattar innovationskompetens. Innovationskompetens är ett område som inbegriper en mängd olika uppfattningar, varav resultatet från denna studie är ett steg i rätt riktning för att skapa en tydligare bild. / As the importance of innovation continues to grow a knowledge gap has been identified, consisting of an understanding of innovation competence and the adjacent competencies and capabilities needed by an innovator. The knowledge gap led the authors to formulate the following purpose: the purpose of the study is to increase the understanding of how innovators in different industries perceive innovation competence. To examine the purpose, the paper adopted a qualitative research approach and a deductive structure. The research included seven semi-structured personal online interviews with innovators active in different industries. The theoretical framework was summarized and presented using a conceptual model which was tested against empirical data. The results conclude that; creativity, critical thinking, self-leadership, network and initiative are key competencies for innovation. For each competence, several capabilities were identified, furthermore the connection between the competencies and capabilities was found to be crucial when working with innovation. In conclusion, innovation competence includes a whole variety of differentiating perceptions, therefore this study contributes to the field by creating a clearer understanding. In addition, the authors identified that innovators perception of innovation competencies and capabilities was influenced by if the innovator was innovating for one's own benefit or an organization.

Med den här studien ämnar vi att belysa bildämnets kvaliteter i ämnesövergripande undervisningskontext. Vi vill även undersöka om och hur bildlärarna förhåller sig till bildämnet och ämnesövergripande arbete utifrån förmågor som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande samt kollaboration (de fyra K:na). Frågeställningarna vi utgått från är följande: hur resonerar bildlärare kring bildämnets möjligheter och utmaningar i ämnesövergripande undervisningskontext? Samt: på vilka sätt framkommer förmågorna de fyra K:na i bildlärarnas svar? Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare har vi tagit del av hur dessa tänker och resonerar kring bildämnet i en ämnesövergripande undervisningskontext. Resultatet visar att bildämnet och visuella kulturer har goda möjligheter att samarbeta med andra ämnen. Vilka möjligheter bildämnet i ämnesövergripande undervisningskontext besitter är ännu ett redskap att kommunicera och uttrycka sig på samt en större kunskapsbild. Utmaningarna ligger främst i strukturell problematik så som bildämnets få timmar, planeringsbrist samt hierarkier mellan skolämnen. Intervjumaterialet synliggör att samtliga informanter för resonemang kring ett eller fler av de fyra K:na. Dock inte i någon högre utsträckning i relation till förmågor. Detta tyder ändå på att de fyra K:na är relevanta för bildämnet, men i andra sammanhang.

För att lärare ska kunna hjälpa eleverna att utveckla sitt historiemedvetande krävs det pedagogiska strategier. Vi vill därför undersöka vilka strategier lärare använder sig av i sin undervisning. Förutom att undersöka lärarnas pedagogiska strategier vill vi även undersöka lärarnas användning av artefakter, museum och historiska platser, för att jämföra om dessa tankar stämmer överens med den forskning som vår uppsats är grundad på. I vår undersökning har vi utgått från hermeneutisk vetenskapsteori för att skapa oss en förståelse kring lärarnas tankar.I läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011), som berör skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan genom sitt arbete ska främja elevernas empatiska förmåga genom att utveckla deras förståelse för andra människor. Genom att utveckla elevernas historiemedvetande kan vi stärka det gemensamma kulturarvet. Eleverna lär sig då att skapa sig en förståelse för andra människors förutsättningar och värderingar, inte bara ur det historiska perspektivet, men även i sin vardag. Detta stärker även elevernas förståelse för den mångfald vi har i Sverige idag.Förutom i kursplanen för historia (Skolverket, 2022) står det även med i Läroplanens första kapitel (Skolverket, 2011) att historiemedvetande är viktigt. Begreppet “Historiemedvetande” används inte specifikt. Men innehållet i texten lägger vikt vid liknande tankar som definitionen av historiemedvetande har.Enligt forskning som Wallace-Casey (2016) tagit del av, så ser många elever ämnet historia från ett förenklat perspektiv. Detta ensidiga perspektiv riskerat att eleverna till exempel tror att en händelse sker endast på grund av en enskild orsak. Ett sådant exempel kan vara att första världskriget startade på grund av att Franz Ferdinand blev skjuten. Denna är utlösande faktor är så klart en viktig del av historien, men det är viktigt att eleverna inte fastnar där utan ser vilka andra händelser och perspektiv som gjorde att detta blev den utlösande faktorn för kriget.I den nya revideringen av kursplanen för Historia står det tydligt i syftet att:“Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att eleverna i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.” -Kursplanen för historia (Skolverket, 2022).Dessa visar på att historiemedvetandet fått en större betydelse inom den nya kursplanen. Därför anser vi det viktigt att undersöka hur lärare i praktiken undervisar för att främja denna.Vidare kan vi se i den nya kursplanen för historia (Skolverket, 2022) att eleverna inom historieämnet ska ha möjlighet till att utveckla kunskaper om det förflutna genom att arbeta med historiskt källmaterial, lära sig att tolka dessa, kritiskt granska dem och leva sig in i det förflutna. Till stöd för lärarna finns det redan utformad pedagogik på olika platser såsom olika museums pedagogiska utbud för skolor. Ett sådant exempel är Livrustkammaren. De erbjuder bland annat besök på museet som inkluderar möte med olika artefakter som är direkt knutna till olika historiska personer och händelser, såsom Slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeradbaler. Under dessa besök får eleverna möjlighet att utforska bland annat dräkter, rustningar, vagnar och vapen. Enligt Livrustkammaren (Statens historiska museer, 23 februari 2022) bidrar detta till att eleverna får kunskap om och perspektiv på Sveriges kungliga historia. Detta har väckt vårt intresse kring att undersöka om besök på museer, historiska platser och möten med artefakter är något som lärare använder sig av i sin undervisning och om de anser att dessa platser och ting hjälper eleverna i deras utveckling av ett historiemedvetande.

I detta arbete undersöks och analyseras några möjligheter och utmaningar med elevers användning av generativa AI-verktyg såsom ChatGPT ur filosofilärarens perspektiv med fokus på filosofiämnet i gymnasieskolan. Bland möjligheterna avhandlas individanpassning av undervisningen och bland utmaningarna källkritik och kritiskt tänkande och hur läraren säkrar tillförlitligheten vid examinationer i ljuset av fenomenet generativ AI. En kvalitativ undersökning har utförts bestående av intervjuer med ett litet antal gymnasielärare i filosofi kring hur de förhåller sig till elevers användning av AI-verktyg. Frågor om lärares förhållningssätt till elevers (faktiska eller potentiella) användning av generativ AI och vilka eventuella nya överväganden som AI-verktyg aktualiserar för läraren utreds och diskuteras samt hur filosofiläraren möter de nya utmaningar och realiserar de nya möjligheter som AI aktualiserar. Några goda och dåliga sätt på vilka elever kan använda AI inom filosofi identifieras och förutsättningar för en god elevanvändning analyseras. Filosofiämnet kan bidra till att stärka förutsättningarna för en god användning av AI genom att träna eleverna i förmågor som kritiskt tänkande, att formulera frågor och värdera information samt fördjupning av insikter om centrala begrepp som kunskap och sanning.