Syftet med min uppsats är att ta reda på hur några slöjdlärare ser på olika lärstilar och hur de planerar sin undervisning utifrån elevers olika behov på ett varierat sätt. Till grund har varit följande frågor: Hur förhåller sig slöjdlärarna till sina elever utifrån olika lärstilar? Hur planerar slöjdlärarna sin undervisning utifrån sina elevers olika behov? Hur kan samplanering ske mellan slöjdlärare och lärare i andra skolämnen? Med utgångspunkt i dessa tre frågor har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sju slöjdlärare som alla är utbildade och innehar lärarlegitimation. Resultatet visar att slöjdlärare förhåller sig till elever utifrån deras förutsättningar och behov. De använder sig av olika sätt för eleverna att lära in kunskaper, via muntliga, skriftliga instruktioner med bilder och ord och med hjälp av filmer, bloggar och läsplattor. Slöjdlärare samarbetar med lärare i skolans övriga ämnen. De ser fördelar för eleven med att kombinera det praktiska med det teoretiska, för att skapa sammanhang och att se kunskaper från olika håll vilket ger en djupare kunskap. Enligt analysen så överenstämmer det med Skolverkets riktlinjer att se kunskap från flera olika perspektiv och enligt tidigare forskning förordas att använda sig av så många lärstilar som möjligt. Mina slutsatser är att slöjdlärare är flexibla när det gäller att hjälpa sina elever utifrån deras olika behov. De vill i större utsträckning samplanera för att kunna ge stöd åt olika teoretiska kunskaper.

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form. Citat från intervjuer har använts för att förstärka resultatet. I analysen redovisas flera aspekter som påverkar huruvida ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik kommer till stånd. Den aspekt som dominerade var tidsaspekten, då lärare i hög grad ansåg att de inte hade tillräckligt med tid att planera tillsammans med en kollega. Då ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik inte förekom hos våra informanter drog vi slutsatsen att frågan var mer komplex än så. Andra aspekter som till exempel värdering av de olika skolämnena och medias påverkan tros ha större genomslag i sammanhanget.

Syftet med den här studien var att undersöka naturämneslärares och engelsklärares uppfattningar gällande fördelar, nackdelar och förutsättningar med ämnesövergripande arbete. Jag ville även undersöka om det fanns några skillnader i uppfattningar mellan de två ämnesgrupperna. Undersökningen grundades på intervjuer med sammanlagt åtta lärare: fyra naturämneslärare och fyra engelsklärare. Resultatet visade att lärare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och låsta ämnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel på förutsättningar som lärarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssättet. Frågeställningarna flöt ofta in i varandra, till exempel kunde samarbete uppfattas som både en fördel, en nackdel och en förutsättning. Resultatet visade inte på några distinkta skillnader i uppfattningar i de två ämnesgrupperna. De skillnader som fanns verkade snarare finnas på individnivå, både inom och mellan ämnesgrupperna.

Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa vad tidigare forskning och beprövad erfarenhet säger om ämnesövergripande arbete i historia på gymnasienivå. Detta sker utefter vår frågeställning som efterfrågar konkreta exempel på ämnesövergripande undervisning, samt eventuella fördelar eller utmaningar med detta. De studier och arbeten som har använts i kunskapsöversikten har samlats in genom systematiska sökningar och urvalsprocesser på databaserna SwePub, ERIC, och ERC. Resultatet är organiserat efter olika ämneskombinationer av ämnesövergripande arbete, där varje studie bearbetas för sig och får sina resultat presenterade. Resultatet visar att det finns klart fler studier som berör ämnesövergripande arbete mellan historia och ett språkämne än något annat ämne kombinerat med historia, men att det finns flera konkreta exempel även mellan historia och samhällsvetenskapliga ämnen, estetiska ämnen, samt naturvetenskapliga ämnen. Ämnesövergripande arbete sker ofta i tema-baserade projekt, men kan även vara ett koncept som en hel skola följer. Fördelar som tas upp är att elever kan utveckla kompetenser som sträcker sig över ämnesgränser, att detta kan effektivisera arbete och lärande, och att det kan vara en motiverande och engagerande faktor. Utmaningar som tas upp är att det krävs särskild kompetens och utbildning för att lärare ska behärska ämnesövergripande undervisning, att det kan krävas för mycket tid till samarbete och planering mellan lärare, och att det kan hämma elevers förmåga att visa sina kompetenser i ett visst ämne. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i relation till vår frågeställning, och dess relevans för yrkesprofessionen samt granskas. Avslutningsvis lyfts förslag på vidare forskning samt hur detta kan vidareutvecklas till ett examensarbete.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik. Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats: Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning? I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet. Intryck fråndetta har gett bilder åt studenternas tidigare matematiska erfarenheter och relationer till matematiksom skolämne. Resultatet presenteras beskrivande i teman kopplade till lärande OM, I, MED och GENOM visuell gestaltning av matematik.

I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse.

The purpose of this study is to examine high-school student’s views on the relationship between mathematics and social studies. A qualitative method had been used to fulfill this purpose. Six students were interviewed and the result of the study, shows that the students do not see a stronger connection between the subjects. Another result is that the participants talked about benefits for the motivation by working interdisciplinary between mathematics and social studies.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på industriprogrammet med inriktning mot Träteknik.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra. Lärarna och platschefen är alla överens om att det ger eleverna en helhetssyn på lärandet och gör dem mer motiverade

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen.