Med den här studien ämnar vi att belysa bildämnets kvaliteter i ämnesövergripande undervisningskontext. Vi vill även undersöka om och hur bildlärarna förhåller sig till bildämnet och ämnesövergripande arbete utifrån förmågor som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande samt kollaboration (de fyra K:na). Frågeställningarna vi utgått från är följande: hur resonerar bildlärare kring bildämnets möjligheter och utmaningar i ämnesövergripande undervisningskontext? Samt: på vilka sätt framkommer förmågorna de fyra K:na i bildlärarnas svar? Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare har vi tagit del av hur dessa tänker och resonerar kring bildämnet i en ämnesövergripande undervisningskontext. Resultatet visar att bildämnet och visuella kulturer har goda möjligheter att samarbeta med andra ämnen. Vilka möjligheter bildämnet i ämnesövergripande undervisningskontext besitter är ännu ett redskap att kommunicera och uttrycka sig på samt en större kunskapsbild. Utmaningarna ligger främst i strukturell problematik så som bildämnets få timmar, planeringsbrist samt hierarkier mellan skolämnen. Intervjumaterialet synliggör att samtliga informanter för resonemang kring ett eller fler av de fyra K:na. Dock inte i någon högre utsträckning i relation till förmågor. Detta tyder ändå på att de fyra K:na är relevanta för bildämnet, men i andra sammanhang.

Utvecklingen i informationssamhället påverkar i allt större grad Försvarsmaktens verksamhetsprocesser. Det innebär att kraven och förutsättningarna för säkerhetsskydd av IT-system och därmed informationssäkerhetsklassning av handlingar och uppgifter förändras.  Denna studie undersöker under vilka förutsättningar som informationssäkerhetsklassificering genomförs i Försvarsmakten idag. Anledningen är att det förekommer inkonsekventa värderingar av uppgifter och handlingar, vilket försvårar samverkan, ger onödiga IT kostnader och säkerhetsrisker. Syftet med denna studie är att utreda vilka problem som medarbetare uppfattar finns inom Försvarsmakten idag, samt att om möjligt identifiera ändamålsenliga utvecklingsåtgärder. För att ta reda på detta har tjugotvå användare svarat på enkäter med öppna frågor, samt fem semistrukturerade intervjuer genomförts med experter inom lagar och förordningar, IT-system, metod och informationssäkerhet. Resultatet visar att de uppfattade problemen ligger i att förstå hur den egna informationen ska värderas i ett större sammanhang och att det är svåröverskådligt hur ens egen uppgift kan kombineras med andras uppgifter. Detta får flera konsekvenser, bl.a. svårigheter att göra ’skada och men’ bedömningar i förhållande till olika informationssäkerhetsklasser. Vidare visar resultatet att Försvarsmaktens metod för informationssäkerhetsklassificering har utvecklingspotential inom gällande lagar och förordningar, samt att orsakerna till de uppfattade problemen kan bemötas med riktade åtgärder. Vi utvecklade därför en teori med utvecklingsåtgärder för att hantera orsakerna till de uppfattade problemen med hänsyn till vad som idag är realiserbart. Syftet med teorin är att stärka förmågan till konsekvent informationssäkerhetsklassificering i komplext kontext, vilket åstadkommes genom förbättrad kommunikation och analytiskt stöd. Väsentliga element i teorin är tillgång till flera perspektiv genom mångfald i nätverk med lokala beslutsstödsgrupper, att andra kan inkluderas i bedömandet med externa representationstekniker och motivering av sekretessbeslut, samt att viktiga analysmoment är tydliggjorda. Uppsatsen bidrar med ett nödvändigt användareperspektiv till dagens högaktuella informationssäkerhetsdiskussion. / The development of the information society is increasingly affecting the Swedish Armed Forces' operational processes. This means that the requirements and conditions for security protection of IT systems and thus information security classification of documents and data are changing. This study investigates the conditions under which information security classification is carried out in the Swedish Armed Forces today. The reason is that there are inconsistent assessments ​​of data and documents, which makes collaboration more difficult, gives unnecessary IT costs, and security risks. The purpose of this study is to investigate which problems employees perceive are within the Swedish Armed Forces today and if possible to identify appropriate development measures. To find this out, twenty-two participants have responded to questionnaires with open questions, and five semi-structured interviews were conducted with experts in laws and regulations, IT systems, methodology, and information security. The result shows that the perceived problems lie in understanding how one’s information is to be valued in a larger context and that it is difficult to understand how that information can be combined with other people's information. This has several consequences, including difficulties in making "damage and detriment" assessments with different information security classes. Furthermore, the results show that the Swedish Armed Forces' method for information security classification has development potential within existing laws and regulations and that the causes of the perceived problems can be addressed with targeted measures. We, therefore, developed a theory with development measures to manage the causes of the perceived problems concerning what is today realizable. The purpose of the theory is to strengthen the ability for consistent information security classification in a complex context, which is achieved through improved communication and analytical support. Essential elements in this theory are access to several perspectives through diversity in networks with local decision support groups, that others can be included in the assessment with external representation techniques and motivation of confidentiality decisions, and that important analysis steps are made clear. The essay contributes with a necessary ‘user perspective’ to the contemporary and up-to-date information security discussion.

Warcraft är ett strategidataspel som massor av människor världen över ägnar sig åt. Sebastian Pesic (alias 4K FuRy) är en av världens bästa spelare och dataspelandet har blivit hans jobb. Dokumentärfilmen handlar om Sebastian Pesic och hans verklighet i Warcraftlaget 4Kings. Sebastian kommer att berätta om sina upplevelser och vi kommer att få se honom i action. Filmen kommer att ge en inblick i dataspelsvärlden som många inte ens vet om existerar. Ännu mindre att man kan tjäna stora pengar på att spela. Utomlands är uppmärksamheten för Warcraft större. Sebastian är mycket känd och han har fans runt om i hela världen. 4K FuRy is an alias and the man behind the name is Sebastian Pesic. He is a 19 year old young man who’s playing a strategy computer game called Warcraft. He is one of the best Warcraftplayers in the world and the computer playing has become his job. The documentary is about him and his reality in the Warcraft team 4 Kings. You will be able to follow Sebastian in his preparation for the biggest tournament of the year and you will be informed about the computergameworld that many don’t even know exists. Nor less that you can make a lot of money playing. Warcraft is well know and played of a lot of people worldwide and Sebastian has a lot of fans all around the globe. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Denna undersökning jämför en grupp personers perception av identiska bilder tagna med fyra olika filmkameror i olika prisklasser. En Blackmagic Pocket Cinema Camera 4K(BMPCC4K), Sony PXW-FS7, RED ONE och Arri Alexa Mini. Testet jämför främst kamerornas möjlighet att reproducera hudtoner, färg, rörelse och dynamiskt omfång. Undersökningen använder sig av en kvalitativ intervjumetod där informanter reagerar på testbilder. Informanterna har ingen professionell erfarenhet av bildproduktion och representerar en konsument. Intervjuerna resulterade i att för det mesta var FS7 och Alexa favoriserade av informanterna i alla bilder förutom dynamiskt omfångtestet, där FS7presterade lite sämre än Alexa när det kom till att behålla detalj i både högdagrarna och lågdagrarna. Som slutsats kom undersökningen fram till att alla fyra kameror är bra verktyg för att spela in på men att FS7- och Alexa-kamerornas bilder ser bäst direkt ut ur kameran enligt informanterna.