The pollution of the aviation industry is often identified as a main contributor toward climate change, justified by the immense amounts of greenhouse gasses emitted during a flight. Therefore, it is inevitable that the aviation industry acts toward decreasing emissions of flights for mitigation of the climate crisis. Altering the maneuvers by pilots can have an instant effect on emissions by optimizing fuel efficiency. This paper investigates the pilots’ perspectives on what opportunities and barriers there are to implement a self-assessment system for fuel efficiency in aviation. Furthermore, potential challenges that exist from an organizational point of view were studied. To answer the research questions, a case study approach was taken at a Scandinavian airline where thirteen pilots and other relevant stakeholders were interviewed, and literature review was established. The result was later analyzed using the Unified Technology Acceptance and Use model (UTAUT) and Diffusion of Innovation theory (DOI). The results show that pilots' generally have a positive attitude toward self-assessing fuel efficiency and find it interesting to see that their comprehension of what they do to be more fuel efficient concur with reality. Furthermore, they are positive toward any initiative that can increase their performance in safety or fuel use, since it was consistently stated that pilots are proud of their profession and want to improve if facts are presented. However, they want the interface to be concise with brief information with the possibility to go more in-depth if they feel the need to. As it is being launched, they want clear information regarding the software, it’s use and sufficient training in order to efficiently use it. The pilot barriers are that many senior pilots have been subjected to earlier implementations that have been bad in communication with insufficient information. In the discussion we propose that communication is key for a successful implementation along with a training session with the purpose of explaining the application and communicating possible benefits of using it. / Föroreningen från flygindustrin identifieras ofta som en stor bidragande effekt till klimatförändringar, motiverad av de stora mängder växthusgaser som släpps ut per person under en flygning. Det är därför oundvikligt att flygindustrin agerar för att minska utsläppen från flygoch ha en mindre påverkan på klimatförändringarna. Genom piloters manövrar kan man omedelbart påverka utsläppen genom att optimera bränsleeffektiviteten. Denna rapport undersöker piloternas perspektiv på vilka drivkrafter och motsättningar som finns för att införa ett själv-bedömande system för bränsleeffektivitet inom flygindustrin. Dessutom studerades potentiella utmaningar ur ett organisationsperspektiv. För att besvara forskningsfrågorna användes en fallstudie vid ett skandinaviskt flygbolag där tretton piloter och andra relevanta intressenter intervjuades och en litteraturstudie genomfördes. Resultatet analyserades senare med hjälp av Unified Technology Acceptance and Use Model (UTAUT) och Diffusion of Innovation Theory (DOI). Resultaten visar att piloter generellt har en positiv inställning till att själv utvärdera bränsleeffektiviteten och finner det intressant att se att deras uppfattning om hur de kan vara mer bränsleeffektiva överensstämmer med verkligheten. Dessutom är de positiva till alla initiativ som kan öka deras prestationer vad gäller säkerhet eller bränsleanvändning, eftersom det konsekvent framhölls att piloter är stolta över sitt yrke och vill förbättra sig om fakta presenteras. Dock vill de att gränssnittet ska vara koncist med kortfattad information och möjlighet att gå ner i djupet om de känner behov av det. Vid lansering önskar de tydlig information om programvaran, dess användning och tillräcklig utbildning för att kunna använda den effektivt. Piloternas hinder är att många äldre piloter har utsatts för tidigare implementationer som har brustit i kommunikationen med otillräcklig information. I diskussionen föreslår vi att kommunikation är nyckeln till en framgångsrik implementering, tillsammans med en utbildningssession med syfte att förklara applikationen och kommunicera fördelar med att använda den samt för att reda ut eventuella missuppfattningar.

Utvecklingen i informationssamhället påverkar i allt större grad Försvarsmaktens verksamhetsprocesser. Det innebär att kraven och förutsättningarna för säkerhetsskydd av IT-system och därmed informationssäkerhetsklassning av handlingar och uppgifter förändras.  Denna studie undersöker under vilka förutsättningar som informationssäkerhetsklassificering genomförs i Försvarsmakten idag. Anledningen är att det förekommer inkonsekventa värderingar av uppgifter och handlingar, vilket försvårar samverkan, ger onödiga IT kostnader och säkerhetsrisker. Syftet med denna studie är att utreda vilka problem som medarbetare uppfattar finns inom Försvarsmakten idag, samt att om möjligt identifiera ändamålsenliga utvecklingsåtgärder. För att ta reda på detta har tjugotvå användare svarat på enkäter med öppna frågor, samt fem semistrukturerade intervjuer genomförts med experter inom lagar och förordningar, IT-system, metod och informationssäkerhet. Resultatet visar att de uppfattade problemen ligger i att förstå hur den egna informationen ska värderas i ett större sammanhang och att det är svåröverskådligt hur ens egen uppgift kan kombineras med andras uppgifter. Detta får flera konsekvenser, bl.a. svårigheter att göra ’skada och men’ bedömningar i förhållande till olika informationssäkerhetsklasser. Vidare visar resultatet att Försvarsmaktens metod för informationssäkerhetsklassificering har utvecklingspotential inom gällande lagar och förordningar, samt att orsakerna till de uppfattade problemen kan bemötas med riktade åtgärder. Vi utvecklade därför en teori med utvecklingsåtgärder för att hantera orsakerna till de uppfattade problemen med hänsyn till vad som idag är realiserbart. Syftet med teorin är att stärka förmågan till konsekvent informationssäkerhetsklassificering i komplext kontext, vilket åstadkommes genom förbättrad kommunikation och analytiskt stöd. Väsentliga element i teorin är tillgång till flera perspektiv genom mångfald i nätverk med lokala beslutsstödsgrupper, att andra kan inkluderas i bedömandet med externa representationstekniker och motivering av sekretessbeslut, samt att viktiga analysmoment är tydliggjorda. Uppsatsen bidrar med ett nödvändigt användareperspektiv till dagens högaktuella informationssäkerhetsdiskussion. / The development of the information society is increasingly affecting the Swedish Armed Forces' operational processes. This means that the requirements and conditions for security protection of IT systems and thus information security classification of documents and data are changing. This study investigates the conditions under which information security classification is carried out in the Swedish Armed Forces today. The reason is that there are inconsistent assessments ​​of data and documents, which makes collaboration more difficult, gives unnecessary IT costs, and security risks. The purpose of this study is to investigate which problems employees perceive are within the Swedish Armed Forces today and if possible to identify appropriate development measures. To find this out, twenty-two participants have responded to questionnaires with open questions, and five semi-structured interviews were conducted with experts in laws and regulations, IT systems, methodology, and information security. The result shows that the perceived problems lie in understanding how one’s information is to be valued in a larger context and that it is difficult to understand how that information can be combined with other people's information. This has several consequences, including difficulties in making "damage and detriment" assessments with different information security classes. Furthermore, the results show that the Swedish Armed Forces' method for information security classification has development potential within existing laws and regulations and that the causes of the perceived problems can be addressed with targeted measures. We, therefore, developed a theory with development measures to manage the causes of the perceived problems concerning what is today realizable. The purpose of the theory is to strengthen the ability for consistent information security classification in a complex context, which is achieved through improved communication and analytical support. Essential elements in this theory are access to several perspectives through diversity in networks with local decision support groups, that others can be included in the assessment with external representation techniques and motivation of confidentiality decisions, and that important analysis steps are made clear. The essay contributes with a necessary ‘user perspective’ to the contemporary and up-to-date information security discussion.