I denna studie undersöktes via en enkät ett antal historielärares bruk av sitt skolbibliotek i pedagogiskt syfte. Undersökningen genomfördes med bakgrund av både svensk och utländsk forskning. Syftet med studien var att ta reda på i vilken utsträckning och inom vilka områden historielärare använde biblioteket i undervisningen, men också hur de själva använde biblioteket och vilka för- och nackdelar de såg. Resultaten visar att historielärare själva besöker skolbiblioteket kontinuerligt. Den visar också att de i regel är positivt inställda till den verksamhet som bedrivs där, även om det finns vissa hinder. Dessa hinder är främst bristen på tid samt bristen på kontroll av elevernas arbetsinsats. Det är olika beroende på individ om man samarbetar med bibliotekarien. Studien visar att ingen av de undersökta skolorna hade en gemensam strategi i kontakten med bibliotekspersonalen. Det kan finnas flera anledningar till resultaten. I bakgrunden redovisas olika synsätt kring pedagogik. Ett sådant synsätt är ett traditionellt sätt att tänka och använda läromedel, ett annat är ett nyare baserat på kognitivism och progressivism. I undersökningen finns exempel på att det finns historielärare i bägge läger. Nyckelord: skolbibliotek, historia, historiedidaktik, historielärare, pedagogik / In this study a number of history teachers took part in a questionnaire about the use of school libraries in an educational purposes. The study was carried out in the light of both Swedish and international research on the subject. The purpose of the investigation was to find out to what extent and in what areas history teachers made use of the school libraries but also how they themselves make use of the libraries and which advantages and disadvantages they could notice. The results show that history teachers themselves visit the school library on a regular basis. It also shows that they usually are positive to the activities that are pursued in the libraries, even though there are some obstacles. These obstacles are mainly the lack of time and the lack of control of the students work effort. The results vary from individual to individual if they work together with the libriarian or not. The study shows that none of the examined schools had a common strategy regarding the contacts with the library staff. There can be several reasons for this results. In the background this paper presents different views upon education. One such view is a traditional way of thinking and a traditional use of textbooks and teaching aids, another wiew is a more modern one based upon cognitivism and progressivism. In this research there are examples of history teachers in both camps. Keywords: school libraries, history, history didactics, history teachers, pedagogy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-535 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Granér, Daniel |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Spanish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds