Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts. Vi studerar i uppsatsen hur transparenta svenska storföretag är i sin redovisning av koncerngoodwill genom att undersöka efterlevnaden av upplysningskraven gällande nedskrivningsprövningen av goodwill för åren 2010 och 2005. Resultatet av vår undersökning har analyserats med grund i den teoretiska referensramen om Positive Accounting Theory och IASB:s kvalitativa egenskaper. Av vår undersökning kan vi konstatera att företagen uppfyller fler upplysningskrav 2010 jämfört med 2005, men att transparensen är låg i företagens goodwillredovisning för 2010. Den låga transparensen överensstämmer med Positive Accounting Theorys antagande att managers agerande styrs i eftersträvan av egen vinning och således avstår de från att upplysa om information som skulle sänka deras personliga nytta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-167384 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Edlund, Martin, Lind, Erik |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds