Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113098 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Eriksson, Julia, Hellsten, Annelie |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0095 seconds