Det finns individuella variationer för när den gravida kvinnan börjar känna fosterrörelser, vanligtvis i graviditetsvecka 18 till 20. Fostrets rörelsemönster är unikt och kan spegla den intrauterina hälsan. Det finns en föreställning om att fostret rör sig mindre i slutet av graviditeten eftersom utrymmet i livmodern minskar. Forskning inom området har inte funnit några bevis för att det skulle vara så. Barnmorskan har en viktig uppgift att ge information om fosterrörelser till gravida. I Sverige är rekommendationen att alla gravida kvinnor ska få information om fosterrörelser från graviditetsvecka 24. Gravida ska uppmuntras att ta kontakt med vården vid upplevelse om minskade fosterrörelser, konsekvenserna kan bli allvarliga om minskade fosterrörelser inte handläggs adekvat. En riskbedömning kan vara till hjälp för att identifiera de foster som inte mår bra och som löper risk att skadas eller dö. I Sverige föds omkring tre till fyra barn döda av 1000 födda barn. Den svenska mödrahälsovården har haft betydelse för att minska andelen barn som dör före födelsen. Syftet var att belysa hur gravida kvinnor upplever och beskriver fosterrörelser. En litteraturstudie valdes som metod. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i 16 inkluderade vetenskapliga artiklar publicerade åren 2011 till 2020. Dataanalysen utfördes med hjälp av integrerad analys. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; fosterrörelser i tredje trimestern, yttre faktorer som påverkade upplevelsen av fosterrörelser och fosterrörelser före intrauterin fosterdöd. Karaktären på fostrets rörelser förändrades i samband med graviditetens fortskridande, från frekventa sparkar till mer ihållande och rullande rörelser. Under tredje trimestern upplevde de flesta kvinnor att fosterrörelserna ökade i styrka och frekvens. Yttre faktorer påverkade kvinnors upplevelser vilket resulterade i att kvinnor upplevde ökade fosterrörelser i slutet av dagen och under natten. Kvinnans position påverkade också upplevelsen av rörelserna då sittande eller liggande ställning innebar starkare fosterrörelser. Den vanligaste förändringen som kvinnor upplevde före intrauterin fosterdöd var minskade och svagare fosterrörelser. Flera kvinnor upplevde även en enstaka episod av mycket kraftfulla fosterrörelser före intrauterin fosterdöd. Slutsatsen var att kvinnor upplever en stor variation av fosterrörelser och beskriver dessa med olika ord. Majoriteten av kvinnorna uppvisade god kännedom om fostrets rörelsemönster och kunde återge detaljerade beskrivningar av sina upplevelser. Det är viktigt att barnmorskan i sin bedömning av fosterrörelserna alltid utgår från varje kvinnas subjektiva upplevelse, då varje fosters rörelsemönster är unikt. / There are individual variations for when the pregnant woman starts to perceive fetal movements, usually in pregnancy week 18 to 20. The pattern of the fetus movements is unique and can reflect intrauterine health. There is an idea that the fetus moves less at the end of pregnancy as the space in the uterus decreases. Research in this area has not found any evidence that this is the case. The midwife has an important task/mission/assignment to provide information about fetal movement. The recommendation in Sweden is that all pregnant women should receive information about fetal movement from pregnancy week 24. Pregnant women should be encouraged to contact healthcare if they experience reduced fetal movements, as the consequences can be serious if reduced fetal movements are not handled properly. A risk assessment can be helpful to identify fetuses that are not being well and who are at risk of injury or death. In Sweden, approximately three to four out of 1000 children are born dead. The Swedish maternal health care has been important in reducing the proportion of children who die before birth. The aim was to illustrate how pregnant women experience and describe fetal movements. A literature study was chosen as a method. Database search was performed in the databases PubMed and CINAHL and resulted in 16 included scientific articles published between the years 2011 to 2020. The data analysis was performed using an integrated analysis. The result is presented in three main categories; fetal movements in the third trimester, external factors that affected the experience of fetal movements and fetal movements before stillbirth. The first fetal movements gave a new feeling and were perceived as soft. As the pregnancy proceeded the character of the fetus movements changed, from frequent kicks to more persistent and rolling movements. During the third trimester, most women experienced that fetal movements increased in strength and frequency. External factors affected women's perception, which resulted in women experiencing increased fetal movements at the end of the day and during the night. Maternal position also affected the perception as sitting or lying position meant stronger fetal movements. The most common change that women experienced before stillbirth was decreased and weaker fetal movements. Several women also experienced a single episode of very powerful fetal movement before stillbirth. The conclusion of this study is that women experience a great variety of fetal movements and describe these in different words. The majority of the women in this literature review showed good knowledge of the fetal movement pattern and were able to give detailed descriptions of their experiences. As every fetus movement pattern is unique, it is important that the midwife take the woman’s subjective experience of fetal movement into consideration.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4311 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Molander, Anna, Segnestam, Felicia |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds