Den här studien utgår från en kombinerad enkät- och intervjustudie där vi undersöker vilken betydelse de olika bokformerna kapitelbok och bilderbok har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsning i skolan. Som ett komplement till detta vill vi se vilken betydelse delaktigheten i valet av bokform har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsningsboken. Studien utgår från en trianguleringsmetod där en kvalitativ och kvantitativ metod sammanflätas för att ge ett brett perspektiv på fenomenet. Den empiriska materialinsamlingen görs genom enkätundersökningar med elever i förskoleklass och årskurs ett, samt intervjuer med bibliotekspedagoger, grundskollärare och förskollärare. Studien utgår från en fenomenografisk metodologi där högläsning som fenomen granskas utifrån olika perspektiv. Detta analyserar vi sedan utifrån en kognitivistisk referensram. Studiens resultat framhåller att elever ofta lämnas utanför valet av bokform och att lärare gärna väljer kapitelboken under ett högläsningstillfälle, då den anses enklare att tillämpa i en större grupp. Därtill framkommer hur pedagoger undviker att visa böckernas bilder. De anser att illustrationer stör elevernas förmåga att själva fantisera och skapa inre bilder, trots att forskningsresultat visar illustrationens förmåga att stärka utvecklingen av både fantasi och tredjepersonperspektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-42693 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Reuterswärd, Mirjam, Melin, Boel |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds