Biological diversity is an essential prerequisite for life on earth and for the function of its ecosystems. Without biological diversity the ecosystems will eventually collapse, and it is thus necessary to maintain a healthy level of variation at ecological-, species- and genetic- level. Invasive alien species (IAS) are now recognized as the second highest threat to biological diversity. As a result, new legislation aiming to counteract the increasing issues with IAS are introduced e.g. in the EU. The purpose of this essay is to evaluate the function and importance of the precautionary principle regarding the control of IAS, using legal analysis. The legal analysis is complemented by an analysis of other scientific sources e.g. in order to describe biological diversity in general as well as the real and potential the ecosystem-consequences of the introduction of species. EU environmental law is based on the precautionary principle and so is thus the newly established IAS Regulation. The IAS Regulation requires an extensive riskassessment before a species will be encompassed by the regulation. The risk-assessment process does however not entirely correspond with the (strong version of the) precautionary principle, as actions in accordance with this principle requires an assumed risk, which must not necessarily be scientifically established. This results in a discrepancy between the legal definition and the actual definition of an IAS; species which have undergone the risk-assessment process can obtain the status of IAS (legally) whilst others, which has not yet been assessed or do not fulfil all criteria, do not have this status and are thus not covered by the legislation. There are 12 000 alien species within the EU, of which 1800 are considered invasive. However, only 49 different species are currently covered by the IAS-regulation. This cannot be considered to be in keeping with the (strong version of the) precautionary principle. / Biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden och ekosystem behöver en variation av arter likväl som gener. Invasiva främmande arter (IAS) har erkänts som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, vilket har resulterat i ny lagstiftning inom EU. Syftet med den här uppsatsen är att fastställa vilken roll försiktighetsprincipen spelar vid regler som omfattar IAS; i allmänhet och i enskilda fall. För att utreda rättsläget används en rättsdogmatisk metod som kompletteras med en analys av naturvetenskapligt material för att klargöra vilka faktiska effekter IAS har. Miljörätten inom EU baseras på försiktighetsprincipen och den nyligen (relativt) utfärdade IAS-förordningen baseras därefter på försiktighetsprincipen. Det måste dock utföras en riskbedömning innan arter omfattas av IAS-förordningens bestämmelser (och legalt definieras som IAS inom EU). Försiktighetsprincipen (en stark version) ska emellertid betyda att en antagen risk är tillräckligt för att åtgärder ska vidtas; genom riskbedömningen betyder det däremot att det handlar om en fastställd risk. Detta betyder även att den faktiska definitionen IAS och den legala är olik; en art kan uppfylla definitionen IAS i praktiken men inte legalt. Försiktighetsprincipen (en stark version) tillämpas därför på legalt definierade IAS inom EU medan de facto IAS inte åtnjuter samma grad av försiktighet. EU har själva yttrat, i det första skälet i IAS-förordningen, att det existerar 12 000 främmande arter inom EU varav 1800 av dessa är invasiva; IAS-förordningen omfattar dock endast 49 av dessa arter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74632 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Johansson, Oskar |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds