Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner. Genom Sveriges anslutning till den internationella barlastkonventionen införs viktiga bestämmelser i nationell rätt till skydd för oavsiktliga introduktioner av främmande arter via barlastvatten. Idag är det dock oklart när konventionen träder ikraft. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utreda hur det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter ser ut och om det rättsliga skyddet mot invasiva främmande arter är tillräckligt för att förhindra förlust av biologisk mångfald i våra sjöar och vattendrag.

Biological diversity is an essential prerequisite for life on earth and for the function of its ecosystems. Without biological diversity the ecosystems will eventually collapse, and it is thus necessary to maintain a healthy level of variation at ecological-, species- and genetic- level. Invasive alien species (IAS) are now recognized as the second highest threat to biological diversity. As a result, new legislation aiming to counteract the increasing issues with IAS are introduced e.g. in the EU. The purpose of this essay is to evaluate the function and importance of the precautionary principle regarding the control of IAS, using legal analysis. The legal analysis is complemented by an analysis of other scientific sources e.g. in order to describe biological diversity in general as well as the real and potential the ecosystem-consequences of the introduction of species. EU environmental law is based on the precautionary principle and so is thus the newly established IAS Regulation. The IAS Regulation requires an extensive riskassessment before a species will be encompassed by the regulation. The risk-assessment process does however not entirely correspond with the (strong version of the) precautionary principle, as actions in accordance with this principle requires an assumed risk, which must not necessarily be scientifically established. This results in a discrepancy between the legal definition and the actual definition of an IAS; species which have undergone the risk-assessment process can obtain the status of IAS (legally) whilst others, which has not yet been assessed or do not fulfil all criteria, do not have this status and are thus not covered by the legislation. There are 12 000 alien species within the EU, of which 1800 are considered invasive. However, only 49 different species are currently covered by the IAS-regulation. This cannot be considered to be in keeping with the (strong version of the) precautionary principle. / Biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden och ekosystem behöver en variation av arter likväl som gener. Invasiva främmande arter (IAS) har erkänts som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, vilket har resulterat i ny lagstiftning inom EU. Syftet med den här uppsatsen är att fastställa vilken roll försiktighetsprincipen spelar vid regler som omfattar IAS; i allmänhet och i enskilda fall. För att utreda rättsläget används en rättsdogmatisk metod som kompletteras med en analys av naturvetenskapligt material för att klargöra vilka faktiska effekter IAS har. Miljörätten inom EU baseras på försiktighetsprincipen och den nyligen (relativt) utfärdade IAS-förordningen baseras därefter på försiktighetsprincipen. Det måste dock utföras en riskbedömning innan arter omfattas av IAS-förordningens bestämmelser (och legalt definieras som IAS inom EU). Försiktighetsprincipen (en stark version) ska emellertid betyda att en antagen risk är tillräckligt för att åtgärder ska vidtas; genom riskbedömningen betyder det däremot att det handlar om en fastställd risk. Detta betyder även att den faktiska definitionen IAS och den legala är olik; en art kan uppfylla definitionen IAS i praktiken men inte legalt. Försiktighetsprincipen (en stark version) tillämpas därför på legalt definierade IAS inom EU medan de facto IAS inte åtnjuter samma grad av försiktighet.  EU har själva yttrat, i det första skälet i IAS-förordningen, att det existerar 12 000 främmande arter inom EU varav 1800 av dessa är invasiva; IAS-förordningen omfattar dock endast 49 av dessa arter.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald samt att de medför stora ekonomiska kostnader. Kommunerna spelar en viktig roll gällande tillsyn och bekämpning av invasiva främmande arter då de ofta är fastighetsägare och ansvarar för stora arealer. Med ett varmare klimat kan många arter som varit ett problem i varmare länder och i södra delarna av Sverige bli ett problem även på nordligare breddgrader. Det kan därför vara viktigt att kommunerna har ett väl fungerande arbete med etablerade arter och en beredskapsplan mot de arter som kan komma att bli ett problem i framtiden.  Syftet med denna studie var att identifiera vilka invasiva främmande arter som förekom i Värmlands län, samt vilka potentiella problemarter som skulle kunna etablera sig med ett förändrat klimat. Studiens avsikt var även att undersöka kommunernas arbete med de invasiva främmande arter som var etablerade på kommunal mark samt identifiera hinder för agerande mot dessa. För kartläggning av artförekomst i Värmland användes data från SLU ArtDatabankens Artportal. För att undersöka vilka arter som kunde bli ett problem i Värmland med ett varmare klimat användes också Artportalen för att identifiera artförekomst i de södra delarna av Sverige (Skåne). Data mellan åren 2016–2021 analyserades och visualiserades i kartor. Värmlands arbete med arterna undersöktes genom en semistrukturerad intervju med naturvårdshandläggare på länsstyrelsen samt att enkäter sändes ut till samtliga kommuner.   Resultatet visade att av de arter som var med på EU:s förordning fanns förekomster av sex arter i Värmland. Utöver arterna på förordningen fanns andra problemarter som även dessa räknades som invasiva. Enligt data i artportalen hade Skåne, som historiskt sett haft en varmare medeltemperatur, en större förekomst av invasiva arter. Ett varmare klimat skulle kunna gynna etablering av dessa arter även i Värmland, dessutom skulle spridningsintervallen på redan etablerade arter kunna öka.  Merparten av kommunerna hade dock inget förebyggande arbete mot potentiella problemarter. Undersökningen gav intrycket att arbetet är på uppgång men att det fortfarande fanns en utvecklingspotential. Det fanns ett behov för samverkan mellan kommunerna och tydligare och frekvent information till allmänheten. Det fanns även ett behov för fler resurser. / Invasive alien species are one of the biggest threats to biodiversity and they entail large economic costs. Since 2015, there is an EU regulation on the prevention and management of the introduction and spread of invasive alien species. The municipalities' work has a central role in the control of invasive species as they are often property owners and responsible for large areas. With a warmer climate, many species that have been a problem in warmer countries and in the southern parts of Sweden can become a problem even in more northern latitudes. It may therefore be important that the municipalities have a well-functioning work with established species and a contingency plan against the species that may become a problem in the future. The purpose of this study was to identify which invasive alien species occurred in Värmland County and which potential problem species that could establish with a changing climate. The purpose of the study was also to examine the municipalities' work with the invasive alien species that were established and to identify obstacles to action against them. Data from SLU ArtDatabanken's Art Portal were used to map species occurrence in Värmland. To investigate which species could be a problem with a warmer climate, the Species Portal was also used to identify species occurrences in the southern parts of Sweden (Skåne). Data between the years 2016–2021 were analyzed and visualized in maps. Värmland's work with the species was investigated through a semi-structured interview with nature conservation officers at the County Administrative Board and questionnaires were sent out to all municipalities. The results showed that of the species that were included in the EU regulation, there were occurrences of six species. In addition to the species in the regulation, there were other problem species that were also considered invasive. According to data in the species portal, Skåne, which had a warmer average temperature, had a greater incidence of invasive species. A warmer climate could favour the establishment of these species also in Värmland. Most of the municipalities, however, had no preventive work against potential problem species. The survey gave the impression that the work has started but that there was still a development potential. There was a need for collaboration between the municipalities and more frequent information to the public. There was also a need for more resources.

Parkslide är en främmande invasiv växt som ohämmat sprider sig på bekostnad av närliggande vegetation och den biologiska mångfalden. Genom att undersöka möjligheten att ta vara på Parkslides egenskaper och skapa någonting användbart för vårt samhälle, utan negativ påverkan på människa, djur och framtid, så kan det i sin tur skapa en möjlighet för en hållbar utveckling. Ett annat sätt att se på befintligt råmaterial, som en del i en cirkulär ekonomi. Rapporten diskuterar resurs och värde med intention att minska användandet av nya material och byta ut dessa till mer hållbara lösningar.Genom faktainsamling och en materialdriven designprocess utforskas Parkslide som material, vilket resulterar i materialprover som öppnar upp möjligheterna för framtida marknader. / Japanese knotweed is an Invasive Alien plant that is widely spread, at the expense of nearby vegetation, which has a negative impact on the biodiversity. By examining the possibilities to use Japanese Knotweed and its characteristics, as something valuable and useful, it can result in opportunities for a sustainable development in the society. We can change the way we view the plant and possibly make it a part of a circular economy. This work will discuss resource and value with the intention to reduce the use of new materials and switch those to a more sustainable solution.Through literature studies, interviews, survey and a Material Driven Design process I will explore Japanese Knotweed as a material, which results in material samples and discussion. This opens up the possibilities for future markets.

Biodiversity is the prerequisite for well-functioning ecosystem services that are crucial, like clean water and clean air. Invasive alien species (IAS) are a serious and long-term issue that is actively threatening the genetic diversity within ecosystems. In Sweden, 20 percent of 2000 alien species is estimated to be invasive or potentially invasive. One of the species that is assessed to be an IAS is garden lupine (Lupinus polyphyllus), which today is widely spread over big parts of Europe and it is established and reproducing in Sweden. The aim of the study was to find out wether the occurence of garden lupine in Jämtland (last 30 years) has an association with a certain type of land cover and soil moisture, and wether reported findings have increased over the years. This analysis was carried out by first statistically testing the association between the number of lupine observations and the reporting year. After that, a 5m-radius buffer was created around the reported species observations, to then compare the area of each class from National Land Cover Database (NMD) and SLU Soil Moisture Map within the buffer against the total area for each class within Jämtland County. The results of the study showed that the occurence of garden lupine can be associated with the type of land cover and soil moisture that is found on the place of occurence, and that the reports of occurence has increased over the years. The area of the land cover classes within the buffer was not proportional to the total area of those classes in Jämtland County. Lupine occured most commonly within land cover classes exploited land (50%; mainly "exploited land road/railway"), forest (30%), and other open land (20%). As for soil moisture, the garden lupine was only observed within two classes, and the area for these classes within the buffer was not proportional to the area of the same classes in Jämtland County. The soil moisture class with the highest percentage of reported occurence was the class "mesic-dry". These results are in agreeance with the literature describing nonnative habitats for garden lupine, however they do not reflect the facultative status it has received in native habitats. The spread of garden lupine can in other words be linked to the land cover and soil moisture that is found in the place of occurence. Future efforts that are needed are continous monitoring of garden lupine, harmonization of data through standardized inventory methods and validation of data. / Biologisk mångfald är förutsättningen för att avgörande ekosystemtjänster som rent vatten och ren luft ska fungera väl. Invasiva främmande arter (IAS) är ett allvarligt och långsiktigt problem som aktivt hotar den genetiska variationen inom ekosystem. I Sverige bedöms 20 procent av de 2000 främmande arterna vara invasiva eller potentiellt invasiva. En av de arter som klassas som IAS är blomsterlupin (Lupinus polyphyllus), vilken idag är vitt sprid över stora delar av Europa samt är bofast och reproducerande i Sverige. Syftet med studien var att ta reda på huruvida förekomst av blomsterlupin i Jämtland över 30 år har ett samband med viss typ av marktäcke och markfuktighet, samt om inrapporterade fynd har ökat med åren. Denna analys genomfördes genom att först statistiskt testa sambandet mellan inrapporteringar och rapporteringstillfälle. Därefter konstruerades en buffert med en radie på 5 meter runt inrapporterade artobservationer, för att sedan jämföra arean av respektive klass från Nationell Marktäckedata (NMD) och SLU Markfuktighetskarta inom bufferten mot den totala arean av respektive klass i hela Jämtland. Studiens resultat visade att blomsterlupinens förekomst kan associeras med vilken typ av marktäcke och markfuktighet som finns på platsen, samt att inrapporteringen av arten har ökat över åren. Arean av markatäckeklasserna inom bufferten för artobservation var inte proportionell mot den totala arean av respektive markatäckeklass i Jämtlands län. Lupin förekom vanligast inom marktäckeklasser exploaterad mark (50%; framförallt ”exploaterad mark väg/järnväg”), skog (30%) och övrig öppen mark (20%). Vad gäller markfuktighet så observerades endast blomsterlupin på två klasser, och arean för dessa klasser inom bufferten var inte proportionell mot arean för samma klasser i Jämtlands län. Markfuktighetsklassen som hade störst procentuell andel av inrapporterade fynd var klassen ”torr-frisk”. Dessa resultat överensstämmer med litteraturen som beskriver icke inhemska habitat, däremot reflekterar inte dessa resultat den fakultativa statusen som blomsterlupin har fått i dess inhemska habitat. Mina resultat visar att blomsterlupinens utbredning kan kopplas till den marktäcke och markfuktighet som finns på fyndplatsen. Framtida insatser som behövs är fortsatt övervakning av blomsterlupin, harmonisering av data genom standardiserade inventeringsmetoder och validering av data.

Invasive alien species (IAS) pose a serious threat to global ecosystems, economy and human and animal health. The spread of IAS leads to a global depletion of biological diversity, through homogenization of landscapes and reduced genetic variation within species. Canadian goldenrod (Solidago canadensis L.) is an IAS that occurs widely throughout most of Sweden and it is considered to be one of the country’s most problematic terrestrial IAS. The purpose of this study was to investigate the occurrence of the Canadian goldenrod in Värmland county, Sweden, in relation to land use type and soil moisture category. Species observation data was retrieved from the Analysis Portal for Biodiversity Data. National Land Cover Database (NMD) and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes Canadian goldenrod had been associated with. Results of this study shows that there is an association between Canadian goldenrod occurrence and land cover class, which implies that land cover seems to have an effect on the spread of the species. The area of land cover classes within reported observations of Canadian goldenrod was not proportional to the area of respective land cover classes within Värmland county. Land cover classes such as other open land, artificial surfaces and forests were most commonly found within Canadian goldenrod observations. This indicates that this species occurs with higher frequency on other open land and artificial surfaces, which corresponds with the literature findings. Moreover, the area of certain soil moisture class within reported observations of Canadian goldenrod was not proportional to the area of respective soil moisture class within Värmland. Among soil moisture classes, mesic-dry soil was most commonly found within goldenrod observations. This did not confirm the hypothesis that Canadian goldenrod occurs more commonly on wet-moist soils. The literature shows that this species has a great ability to adapt to different environments. The outcome of this study suggests that Canadian goldenrod might prefer certain land use categories more or less affected by human activity. This is consistent with previous studies about abundance and spread of invasive species and indicates that human activity is an important factor contributing to the spreading of IAS. / Invasiva främmande arter (IAS) utgör ett allvarligt problem för globala ekosystem, ekonomi och människors och djurs hälsa. Spridningen av IAS leder till en global utarmning av biologisk mångfald, genom homogenisering av landskap och minskad genetisk variation inom arter. Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis L.)  är en IAS som förekommer vitt spridd över så gott som hela Sverige och bedöms vara en av landets mest problematiska invasiva terrestra arter. I denna studie kartläggs utbredningen av kanadensiskt gullris i Värmlands län, i syfte att undersöka om utbredningen kan kopplas till viss typ av markanvändning eller markfuktighet. Artobservationsdata hämtades från Analysportalen för biodiversitetsdata. Nationella Marktäckedata (NMD) och SLU Markfuktighetskarta (klassad) användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser kanadensiskt gullris associerats med. Studiens resultat talar för att det finns ett samband mellan förekomst av kanadensiskt gullris och marktäckeklasser, dvs. marktäckning verkar påverka utbredning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade observationer av kanadensiskt gullris var inte proportionell till arean för respektive marktäckeklasser inom Värmlands län. Marktäckeklasserna övrig öppen mark, exploaterad mark och skog var vanligast förekommande inom kanadensiskt gullrisobservationer. I studien indikeras att kanadensiskt gullris oftare förekommer inom klasserna övrig öppen mark och exploaterad mark, vilket överensstämmer med litteraturen. Dessutom var arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av kanadensiskt gullris inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Värmland. Bland markfuktighetsklasser var torr-frisk vanligast inom kanadensiskt gullrisobservationer. Detta bekräftade inte hypotesen att kanadensiskt gullris har en högre förekomst inom klassen fuktig-blöt, men stöds av litteraturen som talar om artens anpassningsförmåga till olika fuktighetsnivåer. Resultatet av denna studie tyder på att kanadensiskt gullris verkar föredra platser som mer eller mindre påverkas av mänsklig aktivitet, något som går i linje med tidigare studier gällande spridning och förekomst av invasiva arter och lyfter vikten av den mänskliga faktorns betydelse i spridningen av IAS.

Invasiva främmande arter utgör idag ett av de största hoten mot biologisk mångfald, både nationellt och globalt. Sveriges geografiska läge har medfört en relativt begränsad utbredning av invasiva främmande arter men problematiken förväntas öka med framtida klimatförändringar. SLU ArtDatabanken har därför riskklassificerat arter i Sverige utifrån deras potentiella ekologiska effekt på ekosystem samt deras invasionspotential. ArtDatabankens rapport ska ligga till grund för en framtida nationell förteckning där de invasiva främmande arterna med störst skadeverkan nationellt kommer att omfattas av svensk lagstiftning. I vår rapport undersöks vilka invasiva främmande landbaserade växter som utgör de största hoten mot ekskogar i Västra Götalands län. Resultatet kan ge ett underlag för att prioritera vilka invasiva främmande växtarter som Länsstyrelsen, i ett tidigt skede, bör rikta åtgärder mot för att bevara och skydda ekskogar i länet. Ek är särskilt skyddsvärt då släktet är ett av Europas viktigaste trädslag och utgör habitat för en stor mängd arter. Invasiva främmande växter kan utgöra ett hot mot ekskogar genom exempelvis beskuggning och konkurrens vilket kan påverka träden negativt.  Vi har i vår rapport baserat urvalet av invasiva främmande arter på ArtDatabankens risklista samt EU:s förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Arbetet utfördes som en GIS-analys och en fältstudie. GIS-analysen baserades på observationer i SLU Artportalen och i fältstudien inventerades 4 skyddade ekskogar i länet. De olika resultaten kan indikera på ett bristfälligt underlag i SLU Artportalen. Resultatet av GIS-analysen visade att det största hotet, både nutida och framtida, mot undersökta ekskogar var parkslide (Reynoutria japonica), medan fältstudien visade att druvfläder (Sambucus racemosa) utgjorde det största nutida hotet i inventerade ekskogar. Antalet observationer av invasiva främmande växter från vår artlista i tätortsnära ekskogar, med tillhörande buffertzoner om 2 kilometer, var fler än i ekskogar och dess buffertzoner som klassades som icke tätortsnära. Skillnaden i antal observationer var signifikant. Resultatet kan bekräfta att invasiva främmande växter är mer förekommande i och kring tätorter, varför hoten mot tätortsnära ekskogar kan vara större än mot icke tätortsnära. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar att spridning av invasiva främmande växter gynnas av mänskliga aktiviteter såsom trädgårdsodling samt hantering och transport av massor. / Invasive alien species pose one of the greatest threats against biodiversity, in Sweden and globally. The northern location of Sweden has limited the distribution of invasive alien species, however, issues concerning invasives are predicted to increase with future climate change. The Swedish University of Agricultural Sciences has compiled a report containing a list of more than 1000 invasive alien species which have been classified based on their ecological effect and invasion potential. The report will be the basis of the future national list of legislated species. In our report, we examine which invasive alien land-based plant species pose the greatest threats against oak tree forests in the county of Västra Götaland. Our results can be used to prioritize which invasive alien plant species the County Administrative Board, in an early stage, could direct measures against to protect oak tree forests in conservation management. The protection of oak is crucial since it is one of the most important genera in Europe, both economically and ecologically, entailing a national responsibility. Shading and competition are major threats, affecting oak trees negatively and prohibiting rejuvenation.   The species selected for analysis in our report was based on the list of invasive alien species compiled by the Swedish University of Agricultural Sciences in combination with the EU’s list of species of union concern. This report contains a GIS analysis and a field study. The GIS analysis was based on observational data in SLU Artportalen and in the field study, 4 protected oak tree forests were surveyed. The difference in results may indicate inadequate data in SLU Artportalen. Our GIS analysis showed that Japanese knotweed (Reynoutria japonica) posed the largest present and future threat against analyzed oak tree forests, while red-berried elder (Sambucus racemosa) posed the largest present threat against examined oak tree forest according to the survey in our field study. The number of observations of selected invasive alien plant species in oak tree forests, with associated surrounding buffer zones of 2 km, close to urban areas was higher than in oak tree forest, with associated buffer zones, not close to urban areas. The difference in number of observations was significant. Our result can confirm that invasive alien plant species are more numerous in urban areas than in non-urban areas, meaning the threat against oak tree forest close to urban areas may be greater. This corresponds with previous research showing that the dispersal of invasive alien plant species is promoted by human activities, such as gardening and the disposal and transportation of waste from excavations.

Den invasiva blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) spridning i Sverige är ett hot mot många inhemska växtarters överlevnad. Det är oklart hur den pågående globala uppvärmningen kan komma påverka artens invasionsframgångar. I det här kandidatarbetet har jag därför studerat hur blomsterlupinens tillväxt och fenologi varierar längs latitud i Europa i syfte med att avgöra om arten visar fitnesskillnader beroende på temperatur. Tjugo populationer från Trier (Tyskland) i söder till Umeå (Sverige) i norr följdes under en växtsäsong och data på blomsterlupinplantornas höjd samt blomställningarnas längd samlades in. Regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant skillnad mellan latitud och ovanjordisk biomassa eller blomställningens längd. Däremot utvecklades den reproduktiva biomassan tidigare i växtsäsongen i de lägre breddgraderna i Europa jämfört med de högre. Studien ger en indikation om att ett varmare klimat kan ha en viss positiv påverkan på blomsterlupinens reproduktion och spridning. De lokala mikroklimatiska effekterna verkar dock ha en stor påverkan på dess relativa fitness, vilket betyder att vissa populationer kan gynnas mer än andra. Utbredningsområdet kan komma utökas mer norrut när stigande temperaturer och färre frostdagar gör nya områden tillgängliga för arten. / The spread of the invasive garden lupin (Lupinus polyphyllus) in Sweden threatens the survival of many native plant species. It is unclear how ongoing global warming may affect the species' invasion success. In this Bachelors essay I have therefore studied how the growth and phenology of the garden lupin varies with latitude in Europe to determine if the species shows any fitness differences depending on the temperature. Twenty garden lupin populations from Trier (Germany) in the south to Umeå (Sweden) in the north were followed during a single growing season and data on the plant’s height and the length of the inflorescences were collected. Regression analysis showed that there was no relationship between latitude and aboveground biomass or length of inflorescence. Reproductive biomass, on the other hand, developed earlier in the growing season at lower latitudes than at higher ones. The study indicates that a warmer climate may have a positive effect on the reproduction and spread of the garden lupin. Local microclimatic effects appear to have a major impact on its relative fitness though, which means that some populations may benefit more than others. The species’ range may expand further north as rising temperatures and fewer frost days make new areas available for the species.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler. / Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values ​​found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån.