Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en välkänd invasiv växt i Sverige som frekvent växer i vägkanter. På grund av dess egenskaper, som konkurrensförmåga och kvävefixering, kan den ha negativa effekter på biodiversiteten vid vägkanter, vilket är habitat som utgör en tillflykt för många inhemska ängsväxter. Trots skötsel av vägkanter är blomsterlupin vanlig längs vägar av olika storlekar. Detta arbete undersöker om det finns skillnader i artens fördelning, täthet och storlek mellan asfaltsvägar och grusvägar. Eftersom asfaltsvägarnas vägkanter sannolikt utsätts för en mer intensiv skötsel, var mina hypoteser att grusvägar hade fler plantor per m2 inom populationerna och att en högre andel av deras vägkanter täcktes av lupin jämfört med asfaltsvägar. Femton lämpliga sträckor av vardera vägtyp var slumpmässigt utvalda och deras lupinpopulationer mättes. Mätningarna inkluderade populationsarea, antal plantor, plantstorlekar, det minsta avståndet mellan plantor och väg, samt vägkantsbredd. Efter analysen av datan med hjälp av Chi2-test och t-tester hittades enbart ett fåtal signifikanta skillnader mellan vägtyper. Det fanns en tendens att blomsterlupin förekommer längs fler asfaltssträckor jämfört med grusvägar men grusvägar hade en högre täthet inom populationer, täckning av kanterna, större populationer och större genomsnittlig plantstorlek. En signifikant skillnad var att plantor växte längre från vägen längs asfaltsvägar jämfört med grusvägar, vilket kan indikera att plantor som undkommer röjningen kan bevara populationerna längs asfaltsvägar. / Garden lupine (Lupinus polyphyllus) is a well-known invasive plant in Sweden that frequently inhabits road verges. Because of its traits, such as competitive ability and nitrogen-fixation, it may have negative effects on biodiversity of road verges, which are habitats that represent a refuge for many native meadow plant species. Despite management of roadsides, Garden lupine is common along roads of different sizes. The present work investigates if there are differences in the species’ distribution, density and size among asphalt roads and gravel roads. As the asphalt roads’ road verges most likely experience a more intense management, my hypotheses were that gravel roads had more plants per m2 within the populations and a higher proportion of their verges were covered by lupine compared to asphalt roads. Fifteen suitable sections of each road type were randomly chosen and their lupine populations were measured. The measurements included population area, number of lupine plants, the plant sizes, the minimum distance of plants to the road and road verge width. After analyzing the data using Chi2-test and t-tests only a few significant differences between road types were found. There was a tendency of Garden lupine to occur in more sections of asphalt roads compared to gravel roads but gravel roads had a higher density within populations, coverage of the verges, larger populations and larger average plant size. One significant difference was that plants grew further away from the road along asphalt than on gravel roads, which could indicate that plants that escape management through clipping may sustain the populations along asphalt roads.

Den invasiva blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) spridning i Sverige är ett hot mot många inhemska växtarters överlevnad. Det är oklart hur den pågående globala uppvärmningen kan komma påverka artens invasionsframgångar. I det här kandidatarbetet har jag därför studerat hur blomsterlupinens tillväxt och fenologi varierar längs latitud i Europa i syfte med att avgöra om arten visar fitnesskillnader beroende på temperatur. Tjugo populationer från Trier (Tyskland) i söder till Umeå (Sverige) i norr följdes under en växtsäsong och data på blomsterlupinplantornas höjd samt blomställningarnas längd samlades in. Regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant skillnad mellan latitud och ovanjordisk biomassa eller blomställningens längd. Däremot utvecklades den reproduktiva biomassan tidigare i växtsäsongen i de lägre breddgraderna i Europa jämfört med de högre. Studien ger en indikation om att ett varmare klimat kan ha en viss positiv påverkan på blomsterlupinens reproduktion och spridning. De lokala mikroklimatiska effekterna verkar dock ha en stor påverkan på dess relativa fitness, vilket betyder att vissa populationer kan gynnas mer än andra. Utbredningsområdet kan komma utökas mer norrut när stigande temperaturer och färre frostdagar gör nya områden tillgängliga för arten. / The spread of the invasive garden lupin (Lupinus polyphyllus) in Sweden threatens the survival of many native plant species. It is unclear how ongoing global warming may affect the species' invasion success. In this Bachelors essay I have therefore studied how the growth and phenology of the garden lupin varies with latitude in Europe to determine if the species shows any fitness differences depending on the temperature. Twenty garden lupin populations from Trier (Germany) in the south to Umeå (Sweden) in the north were followed during a single growing season and data on the plant’s height and the length of the inflorescences were collected. Regression analysis showed that there was no relationship between latitude and aboveground biomass or length of inflorescence. Reproductive biomass, on the other hand, developed earlier in the growing season at lower latitudes than at higher ones. The study indicates that a warmer climate may have a positive effect on the reproduction and spread of the garden lupin. Local microclimatic effects appear to have a major impact on its relative fitness though, which means that some populations may benefit more than others. The species’ range may expand further north as rising temperatures and fewer frost days make new areas available for the species.