Enligt ArtDatabanken är tysklönnen en främmande invasiv art som hotar den svenska biologiska mångfalden. Denna studie avser att utvärdera de positiva och negativa effekterna som tysklönn kan ha i ett område likt Ystad Sandskog genom en systematisk litteraturgenomgång. Det har genomförts flera olika studier med varierande syfte både nationellt och internationellt kopplade till arten tysklönn, varav 35 peer review artiklar ligger till grunden för denna studie.Resultatet av litteraturgenomgången har analyserats utifrån Wandén (1997) målkonflikter och analysen identifierar att det finns en tekniskt lösbar och tre oäkta målkonflikter. Den tekniskt lösbara målkonflikten är den enda fristående målkonflikten medan de tre oäkta målkonflikterna är direkt kopplade till yttre faktorer så som klimatförändringar och trädsjukdomar. Studien visar även att om eliminering av tysklönnen undviks minskar också risken att områden skadas, något som snarare ligger närmre en positiv synergieffekt. / According to ArtDatabanken, the sycamore maple is an alien invasive species that pose a threat to the Swedish biological diversity. This study aims to evaluate the positive and negative effects of the sycamore maple in an area like Ystad Sandskog through a systematic literature review. Several studies have been conducted with varying purpose both nationally and internationally which are linked to the species sycamore maple, of which 35 peer review articles constitute the basis of this study.The result of the literature review has been analyzed on the basis of Wandén (1997) goal conflicts and the analysis identifies that there is one technically solvable and three false goal conflicts. The technically solvable goal conflict is the sole independent goal conflict while the three false goal conflicts are directly linked to external factors such as climate change and tree diseases. The study also shows that if the elimination of the Sycamore maple is avoided, the risk of areas being damaged also decreases, which could constitute a positive synergy effect.

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en välkänd invasiv växt i Sverige som frekvent växer i vägkanter. På grund av dess egenskaper, som konkurrensförmåga och kvävefixering, kan den ha negativa effekter på biodiversiteten vid vägkanter, vilket är habitat som utgör en tillflykt för många inhemska ängsväxter. Trots skötsel av vägkanter är blomsterlupin vanlig längs vägar av olika storlekar. Detta arbete undersöker om det finns skillnader i artens fördelning, täthet och storlek mellan asfaltsvägar och grusvägar. Eftersom asfaltsvägarnas vägkanter sannolikt utsätts för en mer intensiv skötsel, var mina hypoteser att grusvägar hade fler plantor per m2 inom populationerna och att en högre andel av deras vägkanter täcktes av lupin jämfört med asfaltsvägar. Femton lämpliga sträckor av vardera vägtyp var slumpmässigt utvalda och deras lupinpopulationer mättes. Mätningarna inkluderade populationsarea, antal plantor, plantstorlekar, det minsta avståndet mellan plantor och väg, samt vägkantsbredd. Efter analysen av datan med hjälp av Chi2-test och t-tester hittades enbart ett fåtal signifikanta skillnader mellan vägtyper. Det fanns en tendens att blomsterlupin förekommer längs fler asfaltssträckor jämfört med grusvägar men grusvägar hade en högre täthet inom populationer, täckning av kanterna, större populationer och större genomsnittlig plantstorlek. En signifikant skillnad var att plantor växte längre från vägen längs asfaltsvägar jämfört med grusvägar, vilket kan indikera att plantor som undkommer röjningen kan bevara populationerna längs asfaltsvägar. / Garden lupine (Lupinus polyphyllus) is a well-known invasive plant in Sweden that frequently inhabits road verges. Because of its traits, such as competitive ability and nitrogen-fixation, it may have negative effects on biodiversity of road verges, which are habitats that represent a refuge for many native meadow plant species. Despite management of roadsides, Garden lupine is common along roads of different sizes. The present work investigates if there are differences in the species’ distribution, density and size among asphalt roads and gravel roads. As the asphalt roads’ road verges most likely experience a more intense management, my hypotheses were that gravel roads had more plants per m2 within the populations and a higher proportion of their verges were covered by lupine compared to asphalt roads. Fifteen suitable sections of each road type were randomly chosen and their lupine populations were measured. The measurements included population area, number of lupine plants, the plant sizes, the minimum distance of plants to the road and road verge width. After analyzing the data using Chi2-test and t-tests only a few significant differences between road types were found. There was a tendency of Garden lupine to occur in more sections of asphalt roads compared to gravel roads but gravel roads had a higher density within populations, coverage of the verges, larger populations and larger average plant size. One significant difference was that plants grew further away from the road along asphalt than on gravel roads, which could indicate that plants that escape management through clipping may sustain the populations along asphalt roads.

In Sweden, the garden lupine (Lupinus polyphyllus) has a negative effect on the native flora and fauna as it is a highly competitive plant, with high dispersal and growth rates and nitrogen-fixing ability. Landscape metrics are important tools to analyse and understand landscape structure, and could also support the planning of control measures for the invasive lupine. The aim of this study was to use a modelling analysis to evaluate fifty study areas with varying lupine density, ranging from single or sparse to dense or dominant. Several landscape metrics were used to quantify the frequency of lupine presence, and to try to quantify the threat for the modelled species-rich road verges. The study aim was to assess which landscape metrics could predict the weighted mean area of lupine. The research questions in this study were “is there a correlation between different landscape metrics and the weighted mean area of lupine stands?” and “how well can different landscape metrics quantify the threat for road verge communities , in terms of the amount of lupines in the landscape?”. The study area is located in the Heby-region, Uppland (Sweden). Bivariate linear regression was used to test if the mean length, Proximity (Px), distance to nearest neighbour or the number of lupine stands had any significant relation to the weighted mean area. The results showed a significant relationship between the weighted mean area and the mean length of the lupine stands (R²=0.366) and between the weighted mean area and the Px (R²=0.117). This analysis shows that, when data of lupine density are not available, mean stand length and Px might be suitable alternatives. Using this method could assist the work of prioritizing which invaded areas to manage. The method might also be cost-and time-efficient when data of lupine density is unavailable. / I Sverige har trädgårdslupinen (Lupinus polyphyllus) en negativ effekt på den inhemska floran och faunan då det är en mycket konkurrenskraftig växt, med hög spridnings- och tillväxthastighet och kvävebindande förmåga. Landskapsmått är viktiga verktyg för att analysera och förstå landskapets struktur, och skulle också kunna stödja planeringen av bekämpningsåtgärder av den invasiva lupinen. Syftet med studien var att använda en modelleringsanalys för att utvärdera femtio studieområden med varierande lupintäthet, från enstaka eller glesa till täta eller dominerande. Flera landskapsmått användes för att kvantifiera frekvensen av lupinförekomst och för att försöka kvantifiera hotet för de modellerade artrika vägkanterna. Studiens syfte var att bedöma vilka landskapsmått som kunde förutsäga den viktade medelarean för lupinbestånden. Forskningsfrågorna i denna studie var "finns det ett samband mellan olika landskapsmått och den viktade medelarean för lupinbestånd?" och "hur väl kan olika landskapsmått kvantifiera hotet för artrika vägkanter, i fråga om mängden lupiner i landskapet?". Studieområdet är beläget i Heby-regionen, Uppland (Sverige). Bivariat linjär regression användes för att testa om medellängden, Proximity (Px), avståndet till närmsta lupinbestånd eller antalet lupinbestånd hade ett signifikant samband till lupinbeståndens viktade medelarea. Resultaten visade ett signifikant samband mellan den viktade medelarean och medellängden av lupinbestånden (R²=0,366) och mellan den viktade medelarean och Px (R²=0,117). Analysen visar att, när data om lupinbeståndens täthet inte finns tillgängliga, kan lupinbeståndens medellängd och Px vara lämpliga alternativ. Att använda denna metod skulle kunna underlätta arbetet med att prioritera vilka invaderade områden som ska förvaltas. Metoden kan också vara kostnads- och tidseffektiv när data om lupintäthet inte finns tillgänglig.