Bakgrund: Korallön från 1858 och Flugornas herre från 1954 är två robinsonader som har likheter men också olikheter. I Korallön förblir pojkarna civiliserade, de möter "vildar" vars leverne pojkarna fördömer. Pojkarna i Flugornas herre däremot förvildas, de börjar med samma utgångspunkt som pojkarna i Korallön men omgående tar deras handlande en helt annan riktning som slutar med barbari och död. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur tillvaron på respektive ö handlar om att förbli "engelsmän" eller förvildas och bli vildar. Metod: De metoder som använts i denna uppsats är en generell brukstextsanalys som lagts fram av Hellspong (1997, 2001) där man ser texten som något med funktion och syfte. Uppsatsen har även sett till den kontext som romanerna samverkat i och med. Slutligen för att förstå skillnaden mellan pojkarna i Korallön och Flugornas herre används performativet för att studera pojkarnas praktik. Resultat: Båda texter sett utifrån postkolonial teori bär med sig ideal om imperialism och kolonialism. Att vara kolonisatör är att förknippas med en rad ideal och idéer som att vara rationell och logisk. Detta i motsats till vilden som är barbarisk och ociviliserad. Vidare så tilldelas kolonisatören respektive vilden olika attribut och tilltal. Kolonisatören är påklädd medan vilden i olika grader är mer eller mindre naken. Gällande tilltal så tilltalas samma ting olika beroende på ägaren eller tillverkaren av föremålet. Skjul betecknas som något som kolonisatören tillverkar medan vilden tillverkar eller bor i hyddor. En båt tillägnas kolonisatören medan vilden tillägnas en kanot. Dessa praktiker, attribut och tilltal är fasta i Korallön. Däremot i Flugornas herre avviker pojkarna bit för bit från kolonisatörens praktik, attribut och tilltal till vildens praktik, attribut och tilltal. Pojkarna i Flugornas herre väljer en "hövding", har "jägare" och bygger "hyddor". Genom att närma sig vildens praktik så gör de vad som, i postkolonial teori, kallas för "go native". Uppsatsen förklarar varför det är viktigt för kolonisatören att upprätthålla sin praktik. Avvikanden från den resulterar i att kolonisatören goes native, vilket leder till vansinne eller galenskap, praktiker och handlingar förknippade med vilden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-7293 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Högberg, Patrik |
| Publisher | Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds