Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer? Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a. I Ching, Den gyllene blommans hemlighet, Tao te king mm. och därmed var han insatt i att göra Kinas själsliga skatter åtkomliga för Europa. Då var Europa fortfarande nybörjare i förståelsen av Österlandets visdom och de kristna formerna och aspekterna påverkade hans uppfattning om den. Dogma och känsla stred med varandra i honom “vilken i hans fall tog sig uttryck som en konflikt mellan väst och öst“, konstaterade Jung. Detta tvivel påverkade också Jung själv som beundrade Österlandets stora filosofer – som han benämnde dem – men han hade en oförsynt syn på deras metafysik. Jung har studerat alkemiska verk tidigare men han har själv påstått att “först genom texten i Den gyllene blomman har alkemins väsen kommit närmare“ . Denna text - som heter T'ai I Chin Hua Tsung Chih (Den gyllene blommans hemlighet) tillsammans med Hui Ming Ching (Medvetandets och livets bok) - är en samling av ett slags aforismer och innehåller förklaringar - med suggestiva, esoteriska terminologier - av praktisk betydelse som behandlar de alkemistiska (ev. fysiologiska) processerna. Dessa framförda tekniker antyder varken hjälp ifrån eller närvaro av en gudom eller gudomlig kraft, istället är det insiktens ljus som ger en direkt upplysning till utövaren. Med i texten finns även en ganska detaljerad beskrivning av faror och villovägar som väntar på den ouppmärksamme praktikanten. Det blev klart för Jung “att alkemin i symbolisk och allegorisk form i själva verket beskriver människans andliga mognad“ och att denna mognadsprocess förbinder människan med livets andliga dimensioner och hjälper henne att finna Självet, det gudomliga inom henne. Denna inre erfarenhet av “förening med det gudomliga“ var enligt Jung det mest värdefulla och viktigaste målet i livet. Därför försökte Jung i sin moderna psykoterapi ge en högre religiös bakgrund vid avlägsnandet av konfliktorsaken. Enligt Jungs tolkning omskapar och genererar den gyllene blommans metod kroppens energi för att, å ena sidan, människan ska kunna komma ur olika själsliga tillstånd som hon blivit fångad i (Projektion, Skuggan, Personan, Animus-Anima), och å andra sidan för att kunna nå fram till något hon var avskuren ifrån (det gudomliga Självet).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-501 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Szenaszki, Gabriel G. |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds