Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-30510 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Smolle, Sofia |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0046 seconds