Bakgrund: Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat eller naturligt dödsfall. Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Slutsats: Närstående som upplevt ett suicid behöver längre tid än andra att få sörja. I dagens samhälle saknas denna förståelse både från omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på behovet av ytterligare forskning och utbildning. / Background: Suicide is the leading cause of death in Sweden for men between the age of 25 and 44 and women between the age of 20 and 39. Vid ett suicid berörs så många som 25 närstående.A suicide could affect as many as 25 relatives.År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva närståendes till personer som begått suicid, upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet. In year 2007, 1126 suicides were established in Sweden, which could have affected more than 25 000 persons that year. Aim: The aim was to describe the experiences of and what things that affect the process of grieving for next of kin of persons who had committed suicides.Metod: En allmän litteraturstudie genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Method: A literature review of quantitative and qualitative articles.Sammanlagt 9 st artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat/naturligt dödsfall. A total of nine articles were reviewed and analyzed. Results: The grief following a suicide is more complicated and lengthy than the one that occurs after an expected or natural death.Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. The grief following a suicide is characterized by shame, guilt and stigma.Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Conflicts within families are common, which further complicates the grieving.Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Anger is another distinguishing factor in the mourning after a suicide.Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Anger contributes to greater shame, guilt and stigma as anger may be perceived as a "forbidden" feeling associated with a death. Conclusion: Relatives that experience a suicide needs more time than others to grieve.I dagens samhälle saknas denna förståelse både bland omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. In today's society there is a lack of such understanding among both those close to the relative, the health professionals and various agencies in the community. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på detta behov av ytterligare forskning och utbildning.There is very little research in this field in Sweden and this paper demonstrates this need for further research and education.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-6892 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Nilsson, Fredrik, Persson, Carina |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds