Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna stad måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt stadium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten. Hur skulle de ansvariga aktörerna hantera detta på bästa sätt? I nuläget är kommunen mitt uppe i detta komplexa planarbete. Det finns fortfarande många pusselbitar som måste falla på plats för att en stadsomvandling överhuvudtaget ska kunna genomföras. Arbetet sker dessutom under tidspress. Redan nu finns områden som berörs av gruvbrytningarna. År 2012 måste en ny järnväg stå klar för att LKAB ska kunna fortsätta sin verksamhet. Planerna för dessa mer akuta områden måste överensstämma med planer för övriga mindre kritiska områden. Det är således av största betydelse att en enhetlig planering för hela Kiruna centralort antas snabbt då varje del i planeringsarbetet utgör delar i ett större planeringssammanhang. Ingen plan kan klubbas innan hela det aktuella området har bearbetats och detaljplanerats. Kommunen har som intention att i december 2006 anta den fördjupade översiktsplanen (FÖP) över Kiruna centralort. I skrivande stund tycks dock vägen dit fortfarande krokig. Planprocessen är med andra ord mycket spännande. Många städer i Sverige har omformerats på grund av industrisamhällets nedmontering, till förmån för den kunskapsintensiva industriutvecklingen. Globaliseringen har både raderat ut och markerat små orter på kartan. Stadsomvandlingar har således berört, och berör fortfarande många små och medelstora städer. Dock har en stadsomvandling aldrig antagit så stora proportioner i Sverige som den omvandling som sker i Kiruna. En intressant aspekt i sammanhanget är det polarklimat som råder i Kiruna, vilket gör att staden måste planeras utifrån speciella kriterier. I arbetet med att ta fram planer ingår åtskilliga aspekter då många parter och intressen, både direkt och indirekt, är involverade i planprocessen. I Kirunas fall är flertalet stora statliga myndigheter, verk och företag involverade så som Vattenfall, Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen och LKAB, men även viktiga näringar så som rennäringen, turistnäringen och andra delar av näringslivet. Dessutom är fastighetsbolag, fastighetsägare, kommunens olika förvaltningar, räddningstjänsten och alla individer som bor i Kiruna centralort berörda. Således finns det många faktorer att ta hänsyn till i planarbetet och den demokratiska processen är viktig. Förloppet är därmed mycket komplext. Utöver ovanstående finns två andra aspekter som måste beaktas, nämligen tidsaspekten och osäkerheten kring LKABs prognoser. Med anledning av LKABs utökade verksamhet brådskar planeringen av Kiruna centralort samtidigt som LKABs beräkningar bara är prognoser. Vad som kommer att ske inom en period av trettio år vet ingen säkert vilket komplicerar planeringssituationen. Då det är fråga om markdeformationer som kommer att påverka Kiruna centralort i relativt stor omfattning måste dessa mycket viktiga faktorer beaktas. Vi kan således konstatera att Kiruna står inför en rad förändringar som en direkt följd av LKABs gruvbrytningar vilka kommer att påverka såväl landskapet som den enskilda människan. Målsättningen med detta arbete är att undersöka och analysera den aktuella planeringsprocessen av Kiruna stadsomvandling. Uppsatsen syftar till att undersöka hur mötet mellan stad och planering sker i Kiruna i samband med denna mycket dramatiska omvandling. Vår utgångspunkt är planeringsprocessen men vår intention är även att föra in ett teoretiskt resonemang, där vi avser att diskutera Henri Lefebvres tankar kring rumsskapande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-7125 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Gimberger, Christin, Norberg, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds