Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Utvecklingen av läraryrket har gått från att innebära mycket ensamarbete mot att mer och mer innefatta möjlighet till samarbete med kollegor. Den som arbetar som lärare i den svenska skolan nu på 2020-talet har inte bara möjligheten att samarbeta med kollegor, utan förväntas också göra det. Det används många olika uttryck för att beskriva vad detta samarbete ska innehålla. Lärande samtal, lärande gemenskap och pedagogiskt samarbete är några exempel. Denna studie fokuserar på kollegialt lärande, vilket är ytterligare ett begrepp som används. Studien syftar till att utveckla en skolas kollegiala lärande och följa dess utveckling. Detta i ett projekt där personalen fått vara med och forma både mål, innehåll och upplägg. Studien är utformad för att ta reda på vad lärare reflekterar över i lärande samtal inom ramen för ett gemensamt utvecklingsarbete. Den organisation som skapats för projektet bygger på en struktur för den gemensamma arbetslagstiden och består av en serie aktionsrundor med vardera fyra steg. Stegen innehåller samplanering, genomförande av undervisning, videoobservationer med tillhörande lärande samtal, samt avslutande reflektionssamtal i grupp. Reflektionssamtalen filmades och bildar underlag för studiens analys. I analysen framkommer några teman för vad lärare samtalar om i kollegialt lärande som det skapats en tydlig struktur och organisation för. I resultatet blir det synligt vilken enorm betydelse kommunikation har för lärande. Det framkommer också exempel på vad brist på kommunikation kan leda till. Det blir synligt att lärare till viss del förlitar sig till ett samarbete utan kommunikation, så kallad tyst kommunikation. Resultatet visar också betydelsen av hur det kollegiala lärandet har organiserats i form av tid och strukturer för samtal. Kommunikation i allmänhet är inte tillräckligt för att skapa en lärande kultur på en skola. Det är betydelsefullt med ett klimat som gynnar reflektion, och då även kritisk reflektion. Det tar tid att förändra en skolas inre kultur och skapa nya gemensamma normer och värderingar kring både lärarnas och elevernas lärande vilket ger implikationer till skolledare att låta utvecklingsprocesser med kollegialt lärande få ta tid. Det kan också krävas en påtvingad struktur som hjälper arbetslag att komma igång och hålla fokus på utvecklingsområdet. Samtidigt väcker studien funderingar på vilken inverkan en struktur med givna frågeställningar har på ett lärande samtal. / The Swedish compulsory school has undergone major changes in recent decades. The development of the teaching profession has gone from involving a lot of solo work to an increased opportunity for collaboration with colleagues. Those who work as teachers in the Swedish school now in the 2020s not only have the opportunity to collaborate with colleagues, but also expected to do so. Many different expressions are used to describe what this collaboration should contain. Learning conversations, learning community and pedagogical collaboration are some examples. This study focuses on collegial learning, which is another concept used. The study aims to develop a school's collegial learning and follow its development. This is accomplished in a project where the teachers have been involved in constructing both goals, content and structure. The study is designed to find out what teachers reflect upon in learning conversations within a joint development work. The organization created for the project is based on a structure for the collective time of the team and consists of a series of action rounds with four steps each. The steps include co-planning, implementation of teaching, video observations with associated learning conversations, and concluding reflection conversations in groups. The reflection conversations were filmed to form the basis of the study's analysis. The analysis reveals some topics for what teachers talk about in collegial learning for which a distinct structure and organization has been created. The result shows the enormous importance of communication for learning. There are also examples what lack of communication can lead to. It becomes apparent that teachers to some extent rely on collaboration without communication, so-called silent communication. The results also show the importance of organization of collegial learning in terms of time and conversational structures. Communication in general is not enough to create a learning culture among teachers in school. It is important to have a climate that favors reflection, also including critical reflection. It takes time to change the internal culture of a school and create new collective norms and values regarding learning for both teachers and students. This implies that school leaders should allow development processes with collegial learning to take time. An enforced structure may also be required to help teams get started and stay focused in the development area. At the same time, the study raises questions about the impact a structure with given issues can have on learning conversation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-44754 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jägstedt, Sara |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds