Låneförbudet infördes i aktiebolagslagen år 1973. Reglerna om låneförbud ansågs brådskande för att skydda bolagets borgenärer och för att hindra den skatteflykt som rådde. Låneförbudet är uppdelat i närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet. Närståendelåneförbudet föreskriver att ett aktiebolag inte får ge penninglån till aktieägare, en styrelseledamot, verkställande direktör i bolaget eller deras närstående. Förvärvslåneförbudet föreskriver att ett aktiebolag inte får ställa medel till förfogande för förvärv av det åsyftade bolaget. I aktiebolagslagen finns en bestämmelse som innebär att ett aktiebolag kan ansöka om dispens från låneförbudet hos Skatteverket. Det är dispens från låneförbudet och hur det tillämpas i praktiken som utreds i uppsatsen. För att besvara frågeställningen sammanställs dispensbeslut från de senaste fem åren. Det framgår tydligt att det är vanligast att ansöka om dispens från låneförbudet i samband med ett generationsskifte, vilket är det förfarande som i förarbeten har framhållits som en situation som ska medges dispens från låneförbudet. Näst efter generationsskiften är det vanligast att skicka in en ansökan om dispens från låneförbudet för att se om ett kommersiellt lån föreligger. Ett kommersiellt lån är undantaget från låneförbudet, vilket innebär att de ansökningar som inkommer gällande kommersiella lån, syftar till att Skatteverket ska avgöra om ett kommersiellt lån föreligger eller inte. Utöver de två uppräknade situationerna avser dispensbesluten mer skilda situationer. Närståendelåneförbudet är vanligast att ansöka om dispens från och det är endast ett fåtal ärenden som berör förvärvslåneförbudet. De faktorer som Skatteverket tar hänsyn till vid en bedömning av dispensärenden är: hur lånet påverkar borgenärer och andra aktieägare, att förfarandet inte används för att den sökande vill undgå beskattning, syftet med lånet, lånetidens längd och återbetalningstidpunkt samt att amortering och ränta ska utgå på lånet. I uppsatsen sammanställs en tolkning av begreppen synnerliga skäl, särskilda omständigheter och kommersiella lån, det vill säga vilka situationer som inräknas i de olika begreppen. Aktiebolag från alla Sveriges län har inte inkommit med ansökan om dispens från låneförbudet de senaste fem åren. Det län vars aktiebolag ansöker om dispens mest frekvent är inte det län med flest aktiebolag, det är likaså inte det län med flest företagsledare över 60 år. Det framgår att låneförbudet torde kunna användas i större utsträckning än det görs idag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-147634 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Kristiansson, Hanna |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds