Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetat hemifrån i stället för på kontor, ser på den fysiska aktiviteten under covid-19 pandemin. Utifrån syftet finns tre frågeställningar. (1) Hur är synen på fysisk aktivitet? (2) Hur har inställningen till att vara fysiskt aktiv under arbete hemifrån varit? (3) Hur upplever personerna att förutsättningarna har varit för att vara fysisk aktiv under arbetet hemifrån? Metod I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem personer som arbetat hemifrån under pandemin deltog med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod där 6 olika teman identifierades utifrån de tre frågeställningar på följande sätt: definitionen av fysisk aktivitet, vikten av fysisk aktivitet, mängden fysisk aktivitet, jämförelse av fysik aktivitet vid arbete hemifrån och på kontoret, arbetsgivaren och företagets engagemang och under arbetsdagen. I studien används KASAM som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att alla deltagarna hade en liknande definition av fysisk aktivitet då det förklarade att det var att man rör på sig. Alla personerna såg fysisk aktivitet som något viktigt för välmående fysisk och psykiskt. Under pandemin hade alla deltagarna varit fysisk aktiva men det skilde sig i vilken mängd och vilken aktivitet som utförts. De flesta ansåg att det var svårast att vara fysiskt aktiv i början av pandemin där några lyckades hitta nya strategier för att vara fysiskt aktiv ändå. De flesta trodde att det varit mer fysiskt aktiva under pandemin men att vardagsmotionen minskat. Det skilde sig mellan respondenterna hur mycket stöd det fått från arbetsgivarna och vilka resurser de haft för att vara fysiskt aktiva. Det som upplevde att det fått mycket stöd av arbetsgivaren ansåg även att de varit mer fysiskt aktiva. Slutsats I studien tyckte alla deltagare att fysisk aktivitet var något viktigt. Det skilde sig däremot åt hur fysisk aktiva personerna varit utifrån deras förutsättningar och vilja. Att vissa av personerna kände att det blir väldigt stillasittande på jobbet kan göra att vi riskerar att få ett mer stillasittande befolkning. Resultatet går att förklara utifrån teorin om KASAM. Det låga antalet deltagare gör att studien inte blir generaliserbar. Det bör därför göras fler studier med ett större antal deltagare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-7104 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Finnerman, Hanna |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2022:21 |
Page generated in 0.0021 seconds