I svensk straffrätt utgör medvetenhet ett minimikrav för att dömas till straffrättsligt ansvar. Kravets innebörd regleras inte i lag och har sällan behandlats närmare i vare sig förarbeten eller doktrin. Frågor om medvetenhet ligger nära den straffrättsligt grundläggande konformitetsprincipen, som därmed kan utgöra vägledning för domstolar i oklara fall. I syfte att klargöra kravets närmare innebörd tar detta arbete sikte på hur frågor om medvetenhet behandlats i rättspraxis, hur kravet passar in i brottsbegreppet samt dess vidare förhållande till konformitetsprincipen. Mycket talar för att kravet på medvetenhet har plats i både den subjektiva och objektiva sidan av brottsbegreppet, men rättsfallsgenomgången visar att domstolarna ofta enbart prövar kravet i förhållande till den objektiva sidan. Vidare visar rättsfallsgenomgången att domstolarna ofta utför förhastade och ofullständiga bedömningar av gärningspersonerns medvetandegrad, vilket medför att människor riskerar att dömas till ansvar i strid med konformitetsprincipen. För att undvika en sådan rättstillämpning får det anses önskvärt att domstolarna strävar efter att upprätthålla konformitetsprincipen i sina bedömningar samt att de beaktar medvetenhetskravets tudelade placering i brottsbegreppet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-316002 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Skoglund, Johanna |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds