Att undervisa om kontroversiella ämnen i skolan är enligt framstående forskare i fältetgynnsamt för att skapa demokratiska medborgare. Det är dessutom förenligt medskolans övergripande uppdrag varpå historieämnet inte är ett undantag vilket anges i degällande styrdokumenten. Samtidigt råder det en brist på kunskap om hur svenskahistorielärare ser på relationen mellan kontroversiella ämnen i historieämnet ochuppdraget att fostra demokratiska medborgare. Denna studies syfte är att undersöka hurhistorielärare från två sydsvenska kommuner hanterar och ser på denna relation. Dennakvalitativa studie har inhämtat material genom semistrukturerade intervjuer med fyraverksamma historielärare. Lärarnas förhållningssätt analyserades utefter fyra strategierutvecklade av Robert Stradling. Analysen av lärarnas syn på historieämnet gjordesgenom Kvande och Naastads elva element i historieämnet som bidrar tilldemokratiupplärning. Det resulterade i insikten att respondentgruppen hållerkontroversiella ämnens roll i historieundervisning som essentiell för historieämnet ochen tillförsikt om kontroversiella ämnens användbarhet som redskap för att främja dendemokratiska fostran. Studien ger förslag på vidare forskning som kan bidra med merfördjupad kunskap om vilka ämnen som upplevs kontroversiella beroende på plats samten djupare analys av huruvida olika historiekulturer i ett klassrum bidrar till möjlighetereller hinder för en den demokratiska fostran.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-32563 |
Date | January 2019 |
Creators | Blom, Andreas, Nilsson, Erik |
Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds