I takt med att samhällen utvecklas och exploateras behöver även infrastruktur byggas ut. Samhället harett gemensamt behov av allmänna platser såsom vägar, gator, grönområden samt platser för rekreation,lek och motion. Som utgångspunkt är det kommunen som är ansvarig för dessa allmänna platser.Kommunernas resurser är dock begränsade och infrastruktur är kostsam. Till följd av offentliga investeringarökar värden på marken hos de fastigheter som har möjlighet att använda de allmänna platserna.Dessa värden kan anses som oförtjänta då de uppstår på grund av offentliga investeringar. Utefterdetta har system för fördelning av kostnader motiverats.År 2015 infördes ett nytt system för exploateringsavtal som delvis har till syfte till att kunna finansierade offentliga investeringar som behövs vid genomförandet av en detaljplan. Lagregleringenhar som ändamål att skapa ett system för förutsägbarhet och lagstöd och samtidigt en möjlighet tillanpassning i varje unik situation. System för fördelning av värden har generellt som mål att vara rättvisaoch effektiva. Vid lagstiftning behöver det ske en avvägning mellan rättvisa och effektivitet föratt skapa ett ändamålsenligt system.Genom exploateringsavtalen har kommunen möjlighet att ålägga exploatörer att vidta och finansieraåtgärder för anläggandet av allmänna platser. Det finns restriktioner genom huvudsakligen tvårekvisit; åtgärden måste vara nödvändig för genomförandet av planen och åtagandet måste vara rimligti förhållande till exploatörens nytta av planen.Syftet med denna studie har varit att utreda vem det är som betalar för vilka allmänna platser.Den situation som studerats är när kommunen är huvudman och använder sig av exploateringsavtal.Med en rättsdogmatisk metod har rättsläget för exploateringsavtal utretts. Förfarandet ska visa vemsom ska betala för vilka allmänna platser enligt lag. Utöver detta har studien använt ett samhällsvetenskapligtperspektiv i syfte att se hur tillämpandet av exploateringsavtal sker i praktiken i förhållandetill gällande rätt. För att kunna analysera resultatet på ett systematiskt sätt har fördelningssystemetjämförts med vedertagna rättviseteorier och principer.Resultatet av sammanställningen tyder på att det finns avtal som inte stämmer överens med gällandelagstiftning. En del avtal tycks gå utöver det som är stadgat i lag. Det finns avtal som åläggerexploatörer åtgärder som inte kan anses vara nödvändiga. Dessutom är det många gånger ifrågasättbartom fördelningen mellan de olika parterna är i enighet med lagen. Tvivel finns angående vilken omfattningexploatören ska vara med och finansiera för att det fortfarande ska gå att anses som nödvän diga åtgärder. Rekvisitet angående att åtagandet ska vara rimligt i förhållande till nyttan borde varauppfyllt i de undersökta avtalen. Bestämmelsen kan även ha använts för att skapa en fördelning avkostnaderna mellan olika exploatörer. I dessa fall är det svårare att bedöma om villkoret använts enligtlag.Vem som faktiskt betalar för kostnaderna i slutändan verkar bero på i vilken marknadssituationprojektet befinner sig. Ett alternativ innebär att det är bostadskonsumenterna som påverkas av deökade kostnaderna. Ett annat tänkbart alternativ innebär att när ett exploateringsprojekt påförs merkostnader påverkar detta vilket pris exploatören kan tänkas köpa marken för. Därmed blir det den ursprungligamarkägaren som huvudsakligen påverkas av de ökade kostnaderna.Om systemet är rättvist beror på vilka värderingar som anses ligga till grund för rättvisan ochdessa är subjektiva. Dock bör tillämpningen vara i enlighet med lagen för att systemet ska vara effektivt.När tillämpningen inte följer lagen finns risk för fler konfliktpunkter samt minskat förtroende ochnegativ inställning till projektet hos exploatörerna. / When urban areas are developed, it is often necessary to develop the infrastructure. The society has aneed for public places such as roads, squares, parks and playgrounds. The outset is that the municipalityis responsible for the public places. However, the resources are limited and infrastructure is costly.When the values on the land increases as a result of the public investments there is a possibility toimpose the landowners to pay for these.New rules about land development agreements were introduced in 2015 with the purpose of distributingthe costs for public places through the agreements. A general goal for the legislation of distributionsystems is to be effective and fair. There has to be a consideration of both justice and effectivenessin order to make the distribution system fulfill its purpose. Through the development agreementsthe municipality can impose the developers to pay for the public places that is necessary to carryout the plan and reasonable in comparison to the landowner’s benefit of the plan.The aim with this study is to investigate who pays for which public places. This study have examinedthe situation where the municipality has the responsibility for public places and uses land developmentagreements. An investigation of existing law has been done in order to show who is possibleto impose to pay for what. In addition has this study investigated how the usage of the land developmentagreements are used in practice. A comparison between the legislation and practice has beencarried out in order to see if the agreements are in accordance with the legislation. Furthermore, thesystem has been compared to some theories and concepts of justice.The result shows that there are agreements that does not seem to be in accordance with the legislation.Some of the public places does not seem to be necessary and it is questionable how much of themeasure can be imposed to the developer. The agreements are neither specified enough in order to bein accordance with law.Who actually pays for the public places in the end seems to depend on the market situation inwhich they are carried out. If the system is fair depends on the subjective values that lays ground forjustice. The legislation and implementation also shows faults in the system in order for it to be effective.When the municipality goes further than the law allows there is a risk for increase in conflicts andalso reduced trust and a bad attitude towards the project.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254729 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hallbäck, Hanna |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19161 |
Page generated in 0.0085 seconds