Bakgrund: I början av december 2019 kom de första rapporterna om viruset Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 som orsakar sjukdomen Coronavirus Disease 2019 (covid-19). Många som genomgått en covid-19-infektion får långvariga besvär. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan riskfaktorer och kvarvarande symtom efter genomgången covid-19 upp till sex månader efter utskrivning från sjukhus. Metod: Studien är en icke-experimentell prospektiv longitudinell kohortstudie. Kohorten består av 37 patienter som vårdades på ett sjukhus i Västra Götaland för covid-19 under perioden juni 2020 till februari 2021. Potentiella riskfaktorer, biomarkörer och infektionsparametrar under sjukhusvistelsen analyserades tillsammans med patienternas självskattade upplevelse av symtom enligt skalan Post Covid-19 Functional Status (PCFS), vid en, tre och sex månader efter genomgången covid-19. Resultat: Resultatet av analysen visade signifikanta relationer mellan rökning (p=.018), sekundära diagnoser under vårdtiden (p=.003), en ålder >65 år (p=.014) samt att ha en cancerdiagnos (p=.046) och att rapportera kvarvarande symtom som påverkar vardagen. Trötthet och nedsatt ork var de vanligast rapporterade symtomen post-covid, följt av andningsrelaterade besvär. Vid sex månaders uppföljning rapporterar 62% ett eller flera kvarvarande symtom. Slutsats: Då detta är en liten studie kan inga säkra slutsatser dras från analysen. Studien visar dock att det finns anledning till oro angående de långsiktiga konsekvenserna av covid-19. / Background: In early December 2019, reports came about the Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 causing Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Many who have gone through COVID-19 get long-term symptoms. Aim: The aim was to investigate possible links between risk factors and persisting symptoms after having COVID-19, up to six months after discharge from hospital. Method: The study is a non-experimental prospective longitudinal cohort study. Included were 37 patients who were treated for COVID-19 at a Swedish hospital between June 2020 and February 2021. Potential risk factors, biomarkers and vital signs during the hospital stay were analyzed together with patients' self-assessed experience of symptoms and functionality according to Post COVID-19 Functional Status (PCFS), up to six months after having COVID-19. Results: Significant relationships are shown between smoking (p = .018), secondary diagnoses during the hospital stay (p = .003), age> 65 years (p = .014) and having a cancer diagnosis (p = .046) and to report persistent symptoms that affect daily life. Fatigue was the most commonly reported symptom, followed by respiratory symptoms. At the six-month follow-up, 62% of patients report one or more remaining symptoms. Conclusion: As this was a small scale study, no definite conclusions can be drawn from the analysis. However, the study shows that there is cause for concern regarding the long term consequences of COVID-19. / <p>Program: - (fristående kurs) </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-20945 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sarenmalm, Emelie |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds