The purpose of this essay has been to investigate whether the Swedish Social Insurance Agency´s administrators and investigators feel that they perform gender-neutral assessments in sickness benefit and work injury cases. The method was based on interviews who gave the informants the opportunity to explain and describe their experiences around gender neutrality in their work. The results, which were analyzed using the qualitative method content analysis, clearly showed that the work ability assessments required in sickness benefit and work injury cases differ both depending on which company carries them out, where in the country they are carried out and that the scientific investigations that investigators at the Social Insurance Agency are required to do to follow are mainly designed on men. It is easier to investigate men´s work ability than women´s work ability, because they can follow the documents designed for men in male-dominated occupations. The informants know there is no or too little evidence that fits women´s disease pictures. Employees feel that their assessments are gender-neutral, but that their assessments are based on ready-made assessments templates that mainly work for men in male-dominated occupations. / Om Försäkringskassan inte utför könsneutrala arbetsförmågebedömningar av anställda inom kvinnodominerande yrken samt i förlängningen vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden, så sker inte den likvärdiga behandling av kvinnor och män som Försäkringskassan är ålagda. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om Försäkringskassans handläggare och utredare upplever att de utför könsneutrala bedömningar vid sjukpenning- och arbetsskadeärenden. Den metod som följts har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer givit informanterna möjlighet att både förklara och beskriva sina upplevelser runt könsneutralitet i sitt arbete. Resultatet, som analyserades med den kvalitativa metoden innehållsanalys, visade tydligt att de arbetsförmågebedömningar som krävs vid sjukpenning-och arbetsskadeärenden skiljer sig åt både beroende på vilket företag som utför dem, var i landet de utförs och att de vetenskapliga undersökningar som utredare vid Försäkringskassan är ålagda att följa främst är utformade på män. Informanterna upplever att det är lättare att utreda mäns arbetsförmåga än kvinnors arbetsförmåga, eftersom de då kan följa de underlag som är utformade för män inom mansdominerade yrken. Informanterna anser att det finns inga eller alldeles för få underlag som passar in vid kvinnors sjukdomsbilder. Anställda vid Försäkringskassan upplever därför att deras bedömningar sker könsneutralt, men att deras bedömningar sker utifrån de färdiga utredningsmallar som främst fungerar för män inom mansdominerande yrken. Det har i denna studie även framkommit att läkare gör skillnad i läkarintygen för män och kvinnor, till nackdel för kvinnor, samt att de utredare vid Försäkringskassan som försöker göra skillnad bestraffas av sin arbetsgivare Försäkringskassan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-40623 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Holmgren, Anneli |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Arbetshälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds