Sedan år 1919 så har män och kvinnor lika rättigheter att rösta i val och att delta politiskt i Sverige. Under första delen av 1900-talet startades flera kvinnoförbund inom partierna för att öka kvinnlig representation och inflytande i politiken då kvinnor, trots samma formella rättigheter, länge ansågs vara underrepresenterade och saknade inflytande. Idag har Sverige jämn könsfördelning vad gäller män och kvinnor i riksdagen och landet framhålls ofta som ett av världens mest jämställda länder. Trots detta så har sex av åtta riksdagspartier ännu kvinnoförbund. Då nutida studier saknas om vad kvinnoförbund gör och huruvida de har reellt politiskt inflytande, så har denna uppsats sökt svar på frågan om hur kvinnoförbunden själva uppfattar sin funktion i politiken idag. Efter intervjuer med representanter från kvinnoförbunden har en utgångspunkt och tre uppfattade funktioner identifierats. Utgångspunkten för fem av kvinnoförbunden att Sverige ännu inte är jämställt. Därför behövs att kvinnoförbunden lyfter och synliggör jämställdhetsproblematik. En funktion som kvinnoförbunden uppfattar sig ha är att de policy-utvecklar jämställdhetspolitik. Dessutom så positions-stärker kvinnoförbundet kvinnor internt genom utbildningar och nätverksmöjligheter. Detta motiveras nödvändigt för att stärka kvinnor, särskilt då kvinnor är underrepresenterade i politiken generellt. Den tredje funktion som kvinnoförbunden har idag är att de når kvinnliga väljare. Kvinnoförbundet agerar förlängd arm till partiet och kan, i egenskap av att vara kvinnor, locka och tilltala kvinnor.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530121 |
Date | January 2024 |
Creators | Lindqvist, Stina |
Publisher | Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds