This bachelor thesis is based on interviews with staff from three Egyptian NGOs in Cairo during the spring of 2013. The study examines how three Egyptian NGOs discuss the woman’s situation within the Islamic legal discourse in the contemporary Egypt. The empiric material was analysed through a theoretical framework of gender in Islam, and a discussion of the concept of human rights laws in a local context. The respondents emphasize the societies gender stereotypes as obstacles in the discussion regarding women’s rights. A woman is first and foremost a mother and wife, according to the local culture as well as the religion. The respondents are very critical towards the Muslim Brotherhoods political agenda, and claim that “they”(the respondents repeatedly referred to the MB as “they” in the empiric material) turn to interpretations of the religion to receive legitimacy as religious role models. According to the respondents the woman has legal rights but the implementation and interpretation of the Islamic law is problematic. Some of the respondents accuse the current political Islamic regime for deliberate neglect in the educational sector, and calls for a reform in the religious schooling system as well as informing women of their legal rights. This thesis also analyses the tension between western human rights laws and a local community, where human rights discourse is associated with an imperialistic and colonial power.

No description available.

Sedan år 1919 så har män och kvinnor lika rättigheter att rösta i val och att delta politiskt i Sverige. Under första delen av 1900-talet startades flera kvinnoförbund inom partierna för att öka kvinnlig representation och inflytande i politiken då kvinnor, trots samma formella rättigheter, länge ansågs vara underrepresenterade och saknade inflytande. Idag har Sverige jämn könsfördelning vad gäller män och kvinnor i riksdagen och landet framhålls ofta som ett av världens mest jämställda länder. Trots detta så har sex av åtta riksdagspartier ännu kvinnoförbund. Då nutida studier saknas om vad kvinnoförbund gör och huruvida de har reellt politiskt inflytande, så har denna uppsats sökt svar på frågan om hur kvinnoförbunden själva uppfattar sin funktion i politiken idag. Efter intervjuer med representanter från kvinnoförbunden har en utgångspunkt och tre uppfattade funktioner identifierats. Utgångspunkten för fem av kvinnoförbunden att Sverige ännu inte är jämställt. Därför behövs att kvinnoförbunden lyfter och synliggör jämställdhetsproblematik. En funktion som kvinnoförbunden uppfattar sig ha är att de policy-utvecklar jämställdhetspolitik. Dessutom så positions-stärker kvinnoförbundet kvinnor internt genom utbildningar och nätverksmöjligheter. Detta motiveras nödvändigt för att stärka kvinnor, särskilt då kvinnor är underrepresenterade i politiken generellt. Den tredje funktion som kvinnoförbunden har idag är att de når kvinnliga väljare. Kvinnoförbundet agerar förlängd arm till partiet och kan, i egenskap av att vara kvinnor, locka och tilltala kvinnor.