The aim for this master’s thesis is to explore and explain how vicars and chairmen of church councils understand the role and tasks of the vicar in large and middle-sized multi-parish benefices in these new and bigger organizations that took shape after the organizational change 2014 in Church of Sweden. The study is based on interviews with six vicars and four chairmen in four large and two middle sized multi-parish benefices in four different dioceses. For the theoretical framework, Mintzberg’s configurations have been used with a special emphasis on the divisionalized/diversified configuration. The result of the study shows that both vicars and chairmen think the role of the vicar is obvious and indistinct at the same time. It is distinct in that way that there is “Kyrkoordningen” which is Church of Sweden’s official legal framework which is about Church of Sweden’s faith, confession and creed. It also states what a parish has to do; celebrate worship, carry out education, exercise social welfare work and mission, but it doesn’t say how much or how. The vicar needs a driving force, a wish to move the organization into the future and should have visions without forgetting what the mission, the core, is. Most of the informants also consider the vicar to be a spiritual leader. A strength as well as a weakness is the size of the organization. Some of the strengths are about having all the resources an organization has need of as well as a deficit of vulnerability. The new organizational form makes it possible for the vicar to become the organization’s face outward as well as the unifying force for the inward. The weakness is about the inertia in the organization with decision-making procedures that can be long and unnecessary complex. There is a complexity in the relationship with the diocese that also has its root in the size. The organizational structure about governing och leading, how does it affect the vicars and chairmen? Almost all the informants think there is a distinct line between governing and leading and it is the duty of the vicar to lead and the duty of the church council to govern under the leadership of the chairman. All the vicars have a good or even a very good relationship with the chairmen and vice versa. Some of them have worked together for many years, three of four chairmen have recruited “their” vicar. Mutual respect and trust are two words that shone through and form a basis for the cooperation. Each multi-parish benefice has a number of parishes, from three to eight and all of them are led by a middle-manager called “församlingsherde”, middle-vicar and each of them is fully responsible for their parish. Three of the vicars also have a deputy vicar. The preparatory work before the organizational change has been made in each benefice and it seems that the more essential and active the work the better outcome. Time seems to be an important factor. About half of the benefices consider that the organization has consolidated since 2014. / Syftet med uppsatsen är undersöka och förklara hur kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden i Svenska kyrkan uppfattar kyrkoherdens roll och uppgifter i de nya och större pastoraten som bildades efter 2014. Studien bygger på sex intervjuer med kyrkoherdar och fyra kyrkorådsordföranden från stora och mellanstora pastorat i Svenska kyrkan. Med hjälp av Mintzbergs konfigurationer med betoning på den divisionaliserade/diversifierade organisationen analyseras organisationens påverkan på ledarskapet och vice versa. Om kyrkoherdens roll och uppgifter anser de flesta att kyrkoherden ska leda arbetet i pastoratet, hålla ihop organisationen, vara pastoratets ansikte utåt och inspirera medarbetare, förtroendevalda och frivilliga i organisationen. Kyrkoherdens ska dessutom vara visionär, kunna delegera och ansvara för arbetsmiljön. Sedan anser de flesta också att kyrkoherden ska vara en andlig ledare men hur kyrkoherdarna ser på det andliga ledarskapet skiljer sig åt. De styrkor som finns i organisationen är storleken som möjliggör kompetenta stödfunktioner, minskad sårbarhet och resurskoncentration och en gemensam funktion i kyrkoherden som kan tala för hela pastoratet. De svagheter som uppmärksammas har också med storleken att göra. Storleken innebär fler beslutsled som leder till en tröghet i organisationen. Dessutom är det svårt att hitta fungerande samverkans- och kommunikationsformer. I relation till stiftet är storleken också problematisk. De flesta anser att det finns en klar skillnad mellan att styra och leda, kyrkoherden leder pastoratets verksamhet och kyrkorådet styr under ledning av kyrkorådets ordförande. Både kyrkoherdar och kyrkorådsordförande anser att de har en god eller mycket god relation till varandra. Respekt och tillit är ord som intervjuerna andas. De flesta kyrkoherdar och ordförande verkar anse att det har gjorts ett omfattande förarbete och några av pastoraten började innan samfälligheternas upphörande att fundera över framtiden och hur man på bästa sätt skulle organisera sig. Hälften av de tillfrågade anser att deras organisation har konsoliderat och de som svarar ja är också de som verkar ha arbetat mest aktivt inför organisationsförändringen. Det förefaller som om både aktivt arbete och tid är viktiga faktorer för att få en organisation att konsolidera.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-412810 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Cimbritz, Alexandra |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0026 seconds