Den här studien har undersökt vilka fördelar och nackdelar lågstadielärare uppfattar kring användningen av digitala verktyg i elevernas skrivinlärning i svenska och om det finns skillnader i lärares uppfattningar beroende på yrkeserfarenheten. Undersökningen består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer som har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där sju lärare med två uppdelningar utifrån erfarenhet medverkat. Tidigare forskning visar att tillgången på digitala verktyg fortfarande är bristfällig i skolor runt om i landet och att lärares kompetens och inställning till användandet av digitala verktyg skiljer sig åt (Skolverket 2022b). Trots att det står framskrivet i läroplanen att digitala verktyg ska användas i skrivundervisning är användningen av digitala verktyg bristande i lågstadiet, vilket gör att elevers likvärdiga utbildning hotas. Arbetet har synliggjort att det fortfarande finns skillnader i elevernas tillgång till digitala verktyg, vilket inte bidrar till en likvärdig utbildning. Men studien belyser att där tillgång finns används digitala verktyg och resultatet visar att lärares kunskaper är relativt goda när det kommer till att undervisa yngre eleverna i skrivinlärning med digitala verktyg. Gällande lärares erfarenhet visar undersökningen på viss skillnad där framför allt lärare med lång erfarenhet besitter både kunskap om och erfarenhet av hur olika metoder påverkar elevernas skrivinlärning, vilket inte lärare med kort erfarenhet upplevs ha utan de besitter endast kunskapen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-43336 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Skarp, Linnea |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds