<p>Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ”förståelseklyftor” mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning. Studenterna arbetade därefter gruppvis med samma uppgifter för att den här gången komma fram till ett gemensamt svar. Studenternas skriftliga svar – både de enskilda och de gruppvisa - kategoriserades sedan enligt hur väl de stämde överens med föreläsarens beskrivning av den egna föreläsningens centrala innehåll och tre viktigaste budskap. En jämförelse gjordes också mellan studenternas individuella och gruppernas gemensamma svar.</p><p>Sammanfattningsvis kunde man av resultaten se att studenterna relativt väl kunde redogöra för det innehåll och budskap som föreläsaren avsett att förmedla, men att de efter gemensamma diskussioner i de flesta fallen kommit ännu närmare. De fall där studenterna inte tillsammans kunnat resonera sig fram till en beskrivning som bättre sammanföll med föreläsarens beskrivning berörde moment med ett abstrakt innehåll. Slutsatsen blir att strukturerade gruppdiskussioner i kombination med skrivuppgifter mycket väl kan vara gynnsamma för fördjupad förståelse och därmed är väl värda att lägga ner tid på. Men för att fånga upp missförstånd rörande mer abstrakta momenten krävs en uppföljning där studenterna inte arbetar på egen hand. Vidare föreslås att mer tid sätts av dels till att bättre skola in studenterna i ett (natur)vetenskapligt tankesätt, dels till att diskutera med studenterna om deras egna inställningar till sitt studieprojekt. Detta för att bättre förbereda dem för ett arbete i en förskola som svängt från att vara en främst vårdande plats till att också vara en plats för grundläggandet av ett livslångt lärande.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:oru-1414 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Sundberg, Bodil |
| Publisher | Örebro University, Institutionen för naturvetenskap Department of Natural Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds