Det svenska murteglets historia har inte tidigare sammanställts med en bredd över tid och rum. Uppsatsen är skriven i syfte att lägga det historiska pussel som kan berätta hur teglet har använts, vem som har använt det och hur det har förändrats i utseende genom århundradena. Detta har gjorts främst genom litteraturstudier, där källorna sträckt sig över en tidsperiod av 2000 år. Bitar ur varje källa har plockats ut och sedan pusslats ihop för att ge en kronologisk bild över historien. Bilden som trädde fram visade hur katolska munkar tog teglet till Sverige. Det dröjde sedan inte länge förrän kronan och kyrkan också började använda sig av materialet. Först på 1700-talet, tack vare husförhörssystemet som gjorde så att seklets barn lärde sig att läsa, fick teglet sitt genomslag då instruktionsböcker skrevs och spreds över landet. På 1870-talet blev tegelindustrin mekaniserad i stor utsträckning, vilket gjorde branschen känslig för svängningar i landets ekonomi. Utifrån detta dras slutsatsen att läskunnigheten och industrialismen inneburit de största blomstringsperioderna i teglets historia. Ironiskt nog innebar också industrialismen teglets fall, dels genom ekonomisk känslighet, dels genom att betongen tilläts ta över. / The complete history of Swedish bricks has not yet been fully compiled. This paper is written with the intention to assemble the historic puzzle which can tell the story of how bricks have been used, who has used them and how their appearance has changed over the course of time. To do this, extensive literature studies have been made, with sources stretching over a period of 2000 years. Bits of each source have been taken to create a chronological picture of its history. The results showed that catholic monks took the knowledge of brick working to Sweden in the 12th century. Soon, the royal power and the church started using brick as well. Despite this, bricks did not get its biggest breakthrough until the 18th century, when a new church law made children learn how to read. Instruction books got released and were read by a fairly large portion of the Swedish population. In the 1870s, the brickyard industry got mechanized, which made the branch sensitive to changes in the country’s economy. From this, the conclusion is drawn that literacy rate and industrial revolution led to the two biggest blooms in the history of bricks. Ironically, the industrial revolution also lead to the descent of the brick industry, partly because of the economic sensitivity, partly because the concrete was allowed to take over.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-326128 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Johansson, Frida |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturvård |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds