Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp. Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad. Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt. I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-2699 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Albihn, Lina, Andersson, Anna |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds