When being in preschool, I have come across children who I have had difficulties to really meet, and I have felt that the communication between me and the child has been deficient. Since I believe that the meeting of child and pedagogue is essential to learning and development, I find this an important subject of further study. The purpose of my study is to investigate if, and how, teachers regard a possible connection between language capability and behaviour. Furthermore I investigate how they work with language acquisition and communication, and what argument the pedagogues have for this work. To answer these questions I have interviewed two pedagogues who have great knowledge and experience of this subject, and also have special interest in children’s language and communication. In my literary review I give an account of how language acquisition is described in literature, and then compare it with how language impairment reveals. I also describe earlier research on how to work with language development, and what the national curriculum for preschools (Lpfö 98) say on this topic. The result shows that my informants divide in their view of how to connect language capability to behaviour. As to the rest they mostly agree. They both find that the teacher’s attitude towards child behaviour is of utmost importance. Both focus on the functional aspects of language and communication, and state that language must work in the context where the child lives. The arguments for working with language and communication that my informants use are connected to learning and development. The importances of language for handling conflicts and develop identity are emphasized. All these arguments are supported by the national curriculum for preschools (Lpfö 98). / I förskolan har jag träffat barn som jag har haft svårt att verkligen möta, och jag har upplevt att kommunikationen mellan mig och dessa barn har brustit. Eftersom jag tror att mötet mellan barn och pedagog är centralt för lärande och utveckling anser jag att det är ett viktigt område att studera djupare. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger ser på ett samband mellan språklig förmåga och beteende. Vidare undersöker jag hur man arbetar med språk och kommunikation, och vilka argument pedagogerna har för detta arbete. Mina frågeställningar är <ul type="disc">Hur ser pedagoger på kopplingen mellan språklig förmåga och beteende? Hur arbetar de med språk och kommunikation? Vilka argument har pedagogerna för arbetet med språk och kommunikation? För att besvara dessa frågeställningar har jag intervjuat två pedagoger som har stor kunskap och erfarenhet i ämnet, och som dessutom är särskilt intresserade av barns språk och kommunikation. I litteraturgenomgången redogör jag för hur barns språkutveckling beskrivs i litteraturen, och jämför sedan med hur språkstörningar yppar sig. Jag går också igenom forskning om hur man kan arbeta med språkutveckling, och vad förskolans läroplan (Lpfö 98) säger om ämnet. Resultatet visar att mina informanter skiljer sig åt i synen på hur man kan koppla språklig förmåga till beteende. I övrigt har de en stor samsyn. Båda lägger stor vikt vid pedagogers förhållningssätt, båda betonar en funktionell syn på språktillägnande, och argumenterar för att språket måste fungera i den kontext som barnen lever i. De argument för att arbeta med språk och kommunikation som pedagogerna använder hör ihop med utveckling och lärande. Språkets betydelse för konflikthantering och identitetsutveckling betonas särskilt. Alla dessa argument har stöd i förskolans läroplan.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-3259 |
Date | January 2008 |
Creators | Eneling, Martin |
Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds