Livsmedelsindustrin är en bidragande faktor till klimatförändringarna, där innovativalösningar, såsom vertikal odling, kan appliceras för att främja en hållbar livsmedelsproduktion. Vertikala odlingssystem möjliggör urban inomhusodling,vertikalt i hyllplan, i kontrollerade miljöer med odlingskammare, belysningssystem samt vanligtvis jordfri odlingsmetod (t.ex. hydroponik), som är essentiella delar avsystemet. Temperatur, relativ fuktighet och artificiellt ljus regleras efter grödornas behov. Vid hydroponisk odling används odlingssubstrat såsom stenull istället för jord och växternas rötter är i konstant kontakt med det återcirkulerande vattnet i systemet, som förser växterna med näring. Tidigare livscykelanalyser av vertikala odlingssystem, om än ett begränsat antal, belyser elförbrukningen som den största bidragande faktorn till miljöpåverkan, samt att utbyte av olika material kan generera en lägre total miljöpåverkan. Examensarbetet syftar till att utföra en livscykelanalys på Swegreens vertikala odlingssystemet Freja, på ICA Maxi i Solna. Vidare syftar livscykelanalysen till att identifiera de faser och flöden som står för betydande miljöpåverkan, samt några förbättringsförslag. Det vertikala odlingssystemet antar perspektivet ‘vagga till användning’ under 30 år, exkluderande monterings- och sluthanteringsfasen. Användningsfasen innefattar sallatens livscykel från ‘vagga till grav’, exkluderande förtäringsfasen. Den funktionella enheten är 1 kg producerad ekbladssallat tillgänglig för konsumenter av klass 1. Data har inhämtats från både Swegreens digitaliserade data och från en tidigare studie utförd på Swegreens odlingssystem Saga. För bearbetning har programvaran SimaPro och databasen Ecoinvent 3.8 använts. Resultaten analyseras utifrån miljöpåverkanskategorierna ekotoxicitet (sötvatten), fossil resursanvändning, försurning, klimatförändringar, markanvändning, resursanvändning (mineraler och metaller), vattenanvändning och övergödning (sötvatten). Odlingsfasen för sallaten (innehållande elanvändning) är systemets främsta hotspot, följt av råmaterialsfasen för sallat, som orsakar störst miljöpåverkan för samtliga miljöpåverkanskategorier, förutom för resursanvändning (mineraler och metaller). Resultaten kan ej generaliseras eftersom de beror på val av funktionell enhet, systemgränser samt typ av data. Resultaten från känslighetsanalysen för energiproduktion och sluthantering tyder på att olika scenarion genererar lägst miljöpåverkan, beroende på vilka miljöpåverkanskategorier som anses mest relevanta. / The food industry is a contributing factor to climate change, where innovative solutions, such as vertical farming, can be applied to promote sustainable food production. Vertical farming systems enable urban indoor farming, vertically on shelves, in controlled environments with cultivation chambers, lighting systems and usually soil-free cultivation methods (e.g. hydroponics), that are essential parts of the system. Temperature, relative humidity and artificial light are regulated to satisfy the crops needs. Hydroponic cultivation utilizes growing mediums such as rock wool instead of soil and the roots of the plants are in constant contact with the recirculating water in the system, which provides the plants with nutrients. Previous life cycle assessments of vertical farming systems, although limited in numbers,highlight the electricity consumption as the largest contributing factor to the environmental impact, as well as replacing different materials for a lower environmental impact. This study aims to assess the environmental impacts and hot spots, through the use of life cycle assessment, on Swegreen's vertical farming system Freja, at ICA Maxi Solna. Furthermore the life cycle assessment aims to identify the phases and flows that accounts for significant environmental impact, as well as some suggestions for improvement. The vertical farming system applies the perspective of ‘cradle to use’for 30 years, not including the assembly or waste disposal phase. The use phase includes the life cycle of lettuce, from ‘cradle to grave’, not including the consumption phase. The functional unit is 1 kg of produced oak leaf lettuce, class 1,available to consumers. Data has been obtained from both Swegreen's digitized data and from a previous study conducted on Swegreen's farming system Saga. To process the data, the software SimaPro and the Ecoinvent 3.8 database was applied. Results are analyzed with regards to the environmental impact categories ecotoxicity (freshwater), fossil resource use, acidification, climate change, land use,resource use (minerals and metals), water use and eutrophication (freshwater).Results indicate that the lettuce cultivation phase (containing electricity use) is the main hotspot of the system, followed by the raw material phase for the lettuce. Aphase that also dominates in all environmental impact categories, except for resource use (minerals and metals). Results cannot be generalized since they dependon the choice of functional unit, system boundaries and type of data. The sensitivity analysis regarding the energy production and waste disposal suggests that different alternatives cause the lowest environmental impact, depending on which environmental impact categories are considered the most important.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-44877 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Brandel, Andrea, Borgström, Nora |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds