Den humanistiska geografin betonar sambandet mellan människors känslor och plats; vi kan kalla detta fenomen för platsbunden identitet eller platskänsla (sense of place). En plats kan till exempel inge trygghet eller en känsla av tillhörighet. Det betyder i sin tur att när en plats förändras, fysiskt eller socialt, påverkas också människors känslor inför denna plats, positivt eller negativt. I denna uppsats undersöks hur planerna av ökad exploatering och infrastruktursatsning på ön väcker reaktioner hos Lidingös politiker och befolkningen, samt om och hur dessa uttrycker en NIMBY-retorik. Vidare undersöks hur olika former av exkludering kan användas som verktyg för att driva handlingar kopplade till en NIMBY-retorik.Metoden somanvänts är kvalitativ grundläggande och tolkande innehållsanalys baserad på kommunala och statliga dokument, politiska uttalanden och tidningsartiklar. Studien visar att bland de positiva effektersom en ökad exploatering och infrastruktur skulle kunna medföra, finns tydliga röster som ser desamma som ett hot mot Lidingös platsbundna identitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-533574 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Byman, Mattias |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0015 seconds