No description available.

Intentionen med den här studien är att avgöra var och hur brister i cykelvägnät kan identifieras, med målet att lokalisera problemområden inom nätverket i Lidingö Stad . Om svagheter kan hittas, är det i nästa steg möjligt att förbättra nätet för att kringgå de funna problemen och deras konsekvenser. Genom att först betrakta uppgiften från ett användarperspektiv, fastställa vilka typer av kvalitéer cyklister efterfrågar av ett cykelvägnät, ger det insikt om vilka typer av åtgärder som anses förbättrande. Analysen har utförts genom undersökning av det nuvarande nätverket, både genom fjärranalys och genom fysisk besiktning av nätverkets utbredning, tillsammans med observationsstudier vid speciellt utvalda områden. Slutsatsen av studien är att svagheter återfinns på flera platser i nätet, och slutligen presenteras en serie av åtgärder som kan erbjuda lösning på de funna problemen. / The intention of this paper is to determine where and how flaws in bicycle networks can be identified, with the specific aim of finding areas of interest in the network of Lidingö municipality. If weaknesses can be found, it will open up the possibility of upgrading the network to circumvent the issues caused by the flaws. By first looking at the problem from a user perspective, determine what kind of qualities the users seem to request, it secondly creates the opportunity to take the actions needed to upgrade the bicycle network. The analysis has been carried out by surveying the current network both remotely by studying maps and by physical investigations, together with observational studies of selected areas of interest. The conclusion of the paper is that there are weaknesses at several points in the network, and finally countermeasures which can offer solutions to the flaws are proposed and discussed.

A Hilma af Klint museum on the island of Lidingö in Stockholm / Ett Hilma af Klint museum på Lidingö Stockholm

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet. Av föräldrarna, som skjutsar är en del nöjda och en del missnöjda med sättet deras barn tar sig till skolan på. Vilket indikerar att vissa föräldrar kan se bilskjutsandet som ett positivt inslag i vardagslivet, samtidigt som de missnöjda föräldrarna skjutsar, för att de inte får vardagen att gå ihop utan bilen. Även om uppsatsen inte är normativt upplagd, kan studien bistå beslutsfattare i deras planering för säkrare skolvägar.

Denna studie ämnar till att förklara Sundbybergs och Lidingös olika cykelplanering och varför den ser ut som den gör. Då en rapport från 2018 har pekat på skilda utvecklingskurvor för cykel, i respektive kommun, har studien utgått ifrån att det finns en differens i planeringen kring cykeln. Utifrån kvalitativa intervjuer med berörda kommuner och en regional aktör har studien riktat in sig på att förklara det som vanligtvis inte finns nedskrivet i marginalerna i olika plandokument. Med hjälp en positiv cykeltrend samt teorier kring attraktiv cykelplanering har studien undersökt hur de två kommunerna följer dessa. Studien har kommit fram till att antalet cyklister skiljer sig åt i de olika kommunerna på grund av flera orsaker. Dels en politisk, kopplat till hur man vill styra kommunerna. Dels en geografisk, där man har olika förutsättningar att attrahera cyklister. Till sist en kulturell, där cykelfrämjande åtgärder påverkas av diskursen kring cykeln som färdmedel.

The thesis project aims to investigate a Form Finding process as a design tool as well as the generator of a structural system, in this case a process of intersecting cones to create surface network logic, for a sailing school at Lidingö, Stockholm. Specifically the research aims at the blurring of the cone shape and the diffusion of a cellular logic by a process that increases the complexity and definition of the whole system. And as a result, a design method that generates and shapes the space.

För att möta den förväntade befolkningsökningen kommer bostadsbyggandet i Stockholmsregionen ställas inför utmaningar Om målet på 16 000 producerade bostäder per år fram till år 2030 ska uppnås krävs att samtliga kommuner i länet drar sitt strå till stacken. Lidingö stad är den kommun i länet som i dagsläget producerar minst antal bostäder i förhållande till invånarantalet. En av orsakerna beror på bevarandet av öns naturreservat och skyddade områden, vilket begränsar tillgången på byggbar mark. Enligt kommunens politiker är det viktigt att i största möjliga mån exploatera på redan ianspråktagen mark. På nordvästra delen av Lidingö ligger Trolldalstippen belägen, en plats med en idag verksam sten- och jordtipp. Marken är ianspråktagen och har goda förutsättningar för att utgöra ett framtida bostadsområde.      Detta arbete syftar till att ta fram ett realiserbart förslag för en framtida bostadsutveckling på platsen. I dagsläget finns varken detaljplan eller framtida exploateringsplaner för området. Kapaciteten för tippverksamheten närmar sig slutet och fastighetens framtida användning i är osäker.     I arbetet undersöks befintliga och framtida förutsättningar som kan ha inverkan på det föreslagna planområdet. Förekomsten av föroreningar i marken råder det tvivel om.  Misstankar om föroreningar finns, dock har inget ännu kunnat påvisas. De befintliga samhällsfunktionerna och infrastrukturen anses vara god och inga större åtgärder skulle behöva vidtas för att skapa ett hållbart samhälle på platsen.    Resultatet redovisar ett, av många tänkbara, förslag på hur exploateringen på Trolldalstippen skulle kunna utformas. En förkalkyl har tagits fram som grund för framtida kalkylarbeten. Syftet med kalkylen är att ge läsaren en inblick i projektets verkliga omfattning.    Vid planering av området har fokus legat på att behålla den befintliga terrängen i största möjliga mån. Huskropparna har placerats för att optimera havsutsikten från samtliga bostäder. Med varierande upplåtelseformer fås en mångfald i området vilket förväntas skapa ett tryggt och socialt hållbart samhälle. Förslaget omfattar ungefär 234 bostäder.      Även om flertalet frågor kvarstår innan det kan konstateras att tippen bör bebyggas, har Trolldalstippen goda förutsättningar för att i framtiden utgöra ett bostadsområde. / The Stockholm region will face challenges in order to meet the expected population growth and in order to achieve the target of 16,000 homes per year until 2030, all municipalities in the county are required to make an effort. Lidingö city is the municipality in the county which currently produces the least number of homes in relation to the population. This may depend on the conservation of the island's nature reserve and protected areas limits the availability of land. For the municipality's politicians, it is important to develop as much as possible on already utilized land. In the northwestern part of Lidingö is Trolldalstippen, a soil and stone waste facility. The land is utilized and has good conditions for forming a future residential area.    This work aims to produce an achievable proposal for future residential development on the site. At present there is no local plan for the area and there are either no plans for future exploitation in discussions with the municipality. The business capacity begins to approach the end and the property´s use are uncertain in the future.    The work examines the existing and the future conditions that may affect the proposed plan area. There is doubt about the presence of soil pollution. Suspicions of contamination exist, however, nothing has yet been proved. The existing social functions and infrastructure are considered good and no major measures would have to be taken to create a sustainable society on the location.     The result presents one, of potentially many, proposals on how the development at Trolldalstippen could evolve.  A pre-calculation has been done as a basis for future calculation work. The purpose of the calculation is to give the reader an insight into the extent of the project.    When planning the area, focus has been put on maintaining the existing terrain as far as possible. The houses have been positioned to optimize the ocean view from all homes. With varied forms of housing tenure, a diversity gets established in order to create a safe and socially sustainable society. The proposal covers approximately 234 residential units.    In summary, it can be seen that Trolldalstippen has very good conditions for future housing, although many questions remain to be answered before it can be determined that Trolldalstippen should be developed.

Växande städer leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hårdgjorda ytor och därmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennätet används ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvämningar. Avrinningsområdets storlek är en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestämning av avrinningsområden gjorts enbart utifrån topografin. I områden med dagvattennät styr däremot ledningarnas sträckning i första hand hur vattnet rinner, och de följer inte nödvändigtvis terrängen. ArcHydro Tools, som är ett tilläggsprogram till ArcMap, har utvecklats för att beräkna topografiska avrinningsområden. Genom att programmera en tilläggsfunktion i Python har processen i ArcHydro Tools anpassats för att kunna ta hänsyn till dagvattennätet. Dagvattennätet approximerades som vattendrag. Tryckledningar och tunnlar tillåter inte något inflöde av vatten. Därför beskrevs dessa som ändpunkter i ledningsnätet, varifrån vattnet inte rann vidare. Funktionen som skapades i det här examensarbetet tillät att vattnet stannade i dessa punkter, till skillnad från i den ursprungliga metoden. Den utgick istället från att vattnet rann till kanten av det undersökta området, vilket i de här fallen skulle ha resulterat i felaktigt avgränsade avrinningsområden. Tilläggsfunktionen anpassades för att användas som övriga funktioner i ArcMap och testades på data över Lidingö stad. Resultatet visade att det var möjligt att utnyttja topografiskt baserade metoder för bestämning av avrinningsområden så att avgränsningen istället skedde med utgångspunkt i dagvattennätet. Det är ett steg mot att effektivisera processen för bestämning av avrinningsområden för användning vid hydrologisk modellering av dagvattennätet. Behovet av manuell bearbetning minskas. Ett försök att i ArcMap implementera en funktion för efterbehandling av avrinningsområden gjordes också. Funktionen letar upp avrinningsområden som bedöms som för små och lägger ihop dem med ett närliggande område. Avrinningsområden som beräknats med den modifierade metoden har senare använts vid modellering av dagvattennätet i Molkom, Värmland. / Growing populations result in expanding cities. An increase in the amount of impervious surfaces in the area will follow and thereby generate more storm water. The capacity of the drainage system can be evaluated using hydraulic modelling. The model highly depends on the catchment areas, which will determine the water volume each pipe section receive. Watershed delineation is usually done based on the topography. However, if a storm water drainage system is present, it may route the water in a different direction than the slope indicates. ArcHydro Tools is an extension to ArcMap and is commonly used to delineate catchment areas. The method heavily relies on topography during this process. A function has been developed during the course of this project to allow for the drainage system to be the primary source of information for watershed delineation. This function made sure that outlets in the model were to be evaluated as such, even if they happen to be located in the middle of the area of interest. The water is therefore not necessarily routed to the edge of the elevation model, but can be allowed to stay at the appropriate position. In order to do this, the drainage system was represented as a stream network. The new method was applied to test data supplied by Lidingö city, Stockholm, Sweden, and included elevation data and information about the drainage system. The result implies that it is indeed possible to use the drainage system as a base for delineation of catchment areas. A more efficient method of calculating catchment areas will reduce the required amount of manual processing, thereby saving time and resources. Another function, for finishing up the resulting catchment areas, is proposed but not fully implemented. The whole process was used to delineate catchment areas for Molkom, County of Värmland, Sweden. The resulting watersheds were later successfully used for modelling the storm water drains in the area.

This thesis builds on my personal connection with Malmstens Linköpings University (MLU). First as a student of furniture conservation and later university adjunc in furniture culture. The project has three parts: an extension, a terraced sunken garden and a musueumbuilding. Malmstens extension is centered on masterstudio, atelié for furniture conservation, new CAD- and FAB-lab, extended storage rooms as well as annexing Carl Malmsten Archive to Campus Lidingö. Through lowering of the garden a receiding terrace gives way to sunlight and allows to transform an unused shaft into panoramic gallery, exhibiting journeyman pieces and thesis projects. Rendering a new residence for The Museum of Furniture Studies as part of the craft and design node on Lidingö, would contribute to the campus with a lecture hall, a reasearch room, a photo studio, its vast collection of 20th century design furniture and a restaurant. I have sought to investigate daylight conditions on the site and with the current detailed developmenty plan as a starting point developed a proposal for extending Malmstens Linköpings University. Beyond the mainframe I imagine repuropsing parking lot south-east from Malmstens for researchers lodges and student housing, raised above the parking level; craft worskhops, studios and offices for creative professions flanking Aga- and Larsbergsvägen in mind.